Igår skrev jag en massa på min bok, jag åkte tåg och det var förseningar. signalfel, nya trendordet på sj. det kan ju innefatta vad fan som helst och vi resenärer förstår inte vikten ändå. jag menar om en lampa är sönder i en gatukorsning kan jag ju köra ändå. men det är något på snudd till övernaturligt när det gäller tågens signalfel, det har inte vi vanliga dödliga med att göra. hursomhelst var jag så där lagom mosig i huvudet efter midsommarfirandet med min syster. satt på stationen i södertälje som förövrigt är en ganska fin station, iaf när det var så bra väder som det var igår. man sitter liksom så högt upp. där skrev jag så det rök. kanske blir det en bok en dag. får hoppas det. och med tanke på att jag idag har bokat tre resor till med statens järnvägar, kommer det troligtvis bli mycket mer skrivit under semestern. ja, för jag har faktiskt semester nu. iaf från den blå bunkern.
söndag 27 juni 2010
onsdag 23 juni 2010
Hos kvinnojouren
Stod ute mot husväggen och blundade mot solen, rökte en cigarett i brist på annat och väntade på att stället skulle öppna. lite osäker på hur en kvinnojour öppnar för dagen. speciellt när den ligger i en källaringång. därav rökning utanför till svar skulle ges. en kvinna öppnar tillslut . stor och varm var hon. glad och utstrålade hjärtlighet. vi gick igenom ett rum, till ett annat, sen ut i en korridor genom en dörr med hänglås för att tillslut komma in i ett litet grupprum med Ikea möbler. och kuddar hängande i snöre från taket. funderade på vad alla kuddarna används till , men frågade aldrig.
hon sa att det hade ingen betydelse vad jag sa för det fanns inget hon inte hört förut. plötsligt kändes min historia betydelselös. så jag struntade i att berätta den. i stället gick jag direkt på ilskan, sorgen och hopplösheten som jag känner när de är jobbigt. hon peppade mig till att polisanmäla. fast hon berättade både fördelar och nackdelar med en polisanmälning. om det skulle visa sig att det blir rättegång och jag förlorar i rätten så läggs bara allt ner. det är det värsta som kan hända. men å andra sidan kommer aldrig fallet till rätten om inte åklagaren tror att man ska vinna. man chansar liksom inte om sånna här saker. då är de bättre att bara låta det vara en anmälan på honom, och i stället får man sitta och rulla tummarna tills något nytt kommer på honom som ytterligare en anmälan eller liknande då kan fallet prövas igen.
Så genom att jag gör en anmälan så är det mer ett sätt för mig att stampa ner foten och säga vad som faktiskt är okej.
vid detta samtalet bröt jag ihop och började gråta. hur i helvete kan någon inte tro mig, när jag har kämpat ett halvår att ens komma så här långt att jag börjar fundera på anmälning. hopplöshetens tårar. hon sa att hon förstod min ilska. men det var ändå bättre att lägga en anmälan mot honom oavsett om den kommer till rätten eller ej.
skulle det dessutom vara så att han är dum nog att hota mig när anmälan är gjord löper han en mycket större risk att åka fast då det anses vara ett otroligt stort brott att hota under en rättsprocess.
när jag anmäler kommer någon polissnubbe ta mina uppgifter, jag sa att jag har ju inga bevis. hon sa att det är inte bevis som krävs utan påstående som styrker det jag säger. och desto längre vårt samtal led desto fler saker hittade hon i min berättelse som jag kan använda
hon sa att det hade ingen betydelse vad jag sa för det fanns inget hon inte hört förut. plötsligt kändes min historia betydelselös. så jag struntade i att berätta den. i stället gick jag direkt på ilskan, sorgen och hopplösheten som jag känner när de är jobbigt. hon peppade mig till att polisanmäla. fast hon berättade både fördelar och nackdelar med en polisanmälning. om det skulle visa sig att det blir rättegång och jag förlorar i rätten så läggs bara allt ner. det är det värsta som kan hända. men å andra sidan kommer aldrig fallet till rätten om inte åklagaren tror att man ska vinna. man chansar liksom inte om sånna här saker. då är de bättre att bara låta det vara en anmälan på honom, och i stället får man sitta och rulla tummarna tills något nytt kommer på honom som ytterligare en anmälan eller liknande då kan fallet prövas igen.
Så genom att jag gör en anmälan så är det mer ett sätt för mig att stampa ner foten och säga vad som faktiskt är okej.
vid detta samtalet bröt jag ihop och började gråta. hur i helvete kan någon inte tro mig, när jag har kämpat ett halvår att ens komma så här långt att jag börjar fundera på anmälning. hopplöshetens tårar. hon sa att hon förstod min ilska. men det var ändå bättre att lägga en anmälan mot honom oavsett om den kommer till rätten eller ej.
skulle det dessutom vara så att han är dum nog att hota mig när anmälan är gjord löper han en mycket större risk att åka fast då det anses vara ett otroligt stort brott att hota under en rättsprocess.
när jag anmäler kommer någon polissnubbe ta mina uppgifter, jag sa att jag har ju inga bevis. hon sa att det är inte bevis som krävs utan påstående som styrker det jag säger. och desto längre vårt samtal led desto fler saker hittade hon i min berättelse som jag kan använda
- En så enkel sak som ett telefon samtal till F när jag uppenbart är rädd
- Blåmärke som någon sett, fast jag sagt att det är hunden
- Min viktnedgång, som jag dessutom gick till läkare för
- Min mors kontakt med kvinnojouren
- Mitt sociala beteende
- Grannars misstankar
- Den ekonomiska misshandeln kan han dessutom bli dömd separat för
- osv
Hon använde ordet normaliseringsprocess för hur jag långsamt började tänka och bli som han. hur jag accepterade honom och hur jag hellre bröt med mina vänner än med honom.
Hon frågade mig om han gärna ville ha sex efter att vi bråkat eller att han slagit mig. jag tyckte frågan var lite konstig och jag hade aldrig funderat över det. men det var ju faktiskt sant, det ville han alltid. han brukade kalla det break up to make up. hon fnös. det är våldtäkt.
jag frågade hur det kunde vara våldtäkt. hon frågade om jag någonsin tog initiativ till sex efter bråk, vilket jag sa att jag aldrig gjorde, då ville jag mest ligga och bli tröstad. eller kanske vara själv. men hon frågade mig också om jag skulle kunna säga nej till honom i ett sånt läge, hon lät inte mig svara utan svarade själv. eftersom jag inte ville riskera att göra honom arg igen gick jag med på allt vad han sa efter bråk, därför är det våldtäkt. Knäppt. så är man ett våldtäktsoffer också. min traumatiska cv börjar bli läskigt långt.
hon berättade att alla män kan vara misshandlare det har ingen som helst betydelse om det är en troende muslim eller en helylle svensk. vilket är samma inställning som jag har haft. däremot sa hon att en anledning till varför idioten blev som han blev kan ha varit att han kommer från ett land i krig, i krig kan man se saker som skadar. vilket jag är helt övertygad om. han berättade själv att han sett en man bli hängd på torget. hon berättade att detta får ju hans undermedvetna att se att ett liv inte är något värt. ett liv kan man göra slut på genom en enkel avrättning. och det är ingen slump att jag hamnade med honom. min historia har format mig. hans natur gör att han söker sig till starka utåtriktade kvinnor, fast han säger att han vill ha en lugn stilla kvinna. precis som jag i min starka natur söker mig till någon att ta hand om, fast jag säger att jag vill bli omhändertagen. Jag blev hans projekt, ett projekt i att stäva, tämja och forma.
Det är ganska knäppt, men det ger ju också en förklaring till varför många misshandlade kvinnor hamnar i liknande förhållande gång på gång. jag tror man måste bara reflektera över sin egen situation, så att det inte blir så. eftersom jag inte kan ångra min tid med honom, det är bara slöseri med tid att sitta och ångra, bittra och älta. så får ja se vilken otrolig insikt jag kommit till, vilket rikt liv jag fått och en stark vilja att hjälpa andra.
hon sa att jag gjort allt enligt konstens alla regler för att komma igenom allt skit, hon uppmanade mig till att skriva och prata. men hon sa också att det tar minst, minst lika lång tid att repa sig som man varit i skiten.
Men i höst ska jag börja gå i EMMA-grupper, då får jag träffa andra kvinnor med liknande historier, det ska bli väldigt intressant. då väljer vi ett ämne för kvällen sen får alla prata en stund var. det tror jag blir lärorikt.
såg dessutom idioten igår, var dessvärre tvungen att gå förbi där han stod och inte-jobbade flera gånger. en våg av oglädje sköljde över mig och jag gick förbi gång på gång med bestämda steg och med näsan i vädret. och det kändes så jävla bra.
jag fick livet, nu ska jag bara stampa på dig
Hon frågade mig om han gärna ville ha sex efter att vi bråkat eller att han slagit mig. jag tyckte frågan var lite konstig och jag hade aldrig funderat över det. men det var ju faktiskt sant, det ville han alltid. han brukade kalla det break up to make up. hon fnös. det är våldtäkt.
jag frågade hur det kunde vara våldtäkt. hon frågade om jag någonsin tog initiativ till sex efter bråk, vilket jag sa att jag aldrig gjorde, då ville jag mest ligga och bli tröstad. eller kanske vara själv. men hon frågade mig också om jag skulle kunna säga nej till honom i ett sånt läge, hon lät inte mig svara utan svarade själv. eftersom jag inte ville riskera att göra honom arg igen gick jag med på allt vad han sa efter bråk, därför är det våldtäkt. Knäppt. så är man ett våldtäktsoffer också. min traumatiska cv börjar bli läskigt långt.
hon berättade att alla män kan vara misshandlare det har ingen som helst betydelse om det är en troende muslim eller en helylle svensk. vilket är samma inställning som jag har haft. däremot sa hon att en anledning till varför idioten blev som han blev kan ha varit att han kommer från ett land i krig, i krig kan man se saker som skadar. vilket jag är helt övertygad om. han berättade själv att han sett en man bli hängd på torget. hon berättade att detta får ju hans undermedvetna att se att ett liv inte är något värt. ett liv kan man göra slut på genom en enkel avrättning. och det är ingen slump att jag hamnade med honom. min historia har format mig. hans natur gör att han söker sig till starka utåtriktade kvinnor, fast han säger att han vill ha en lugn stilla kvinna. precis som jag i min starka natur söker mig till någon att ta hand om, fast jag säger att jag vill bli omhändertagen. Jag blev hans projekt, ett projekt i att stäva, tämja och forma.
Det är ganska knäppt, men det ger ju också en förklaring till varför många misshandlade kvinnor hamnar i liknande förhållande gång på gång. jag tror man måste bara reflektera över sin egen situation, så att det inte blir så. eftersom jag inte kan ångra min tid med honom, det är bara slöseri med tid att sitta och ångra, bittra och älta. så får ja se vilken otrolig insikt jag kommit till, vilket rikt liv jag fått och en stark vilja att hjälpa andra.
hon sa att jag gjort allt enligt konstens alla regler för att komma igenom allt skit, hon uppmanade mig till att skriva och prata. men hon sa också att det tar minst, minst lika lång tid att repa sig som man varit i skiten.
Men i höst ska jag börja gå i EMMA-grupper, då får jag träffa andra kvinnor med liknande historier, det ska bli väldigt intressant. då väljer vi ett ämne för kvällen sen får alla prata en stund var. det tror jag blir lärorikt.
såg dessutom idioten igår, var dessvärre tvungen att gå förbi där han stod och inte-jobbade flera gånger. en våg av oglädje sköljde över mig och jag gick förbi gång på gång med bestämda steg och med näsan i vädret. och det kändes så jävla bra.
jag fick livet, nu ska jag bara stampa på dig
En njuta-av-livet-cykel
Min inneboende är tillbaka, och det var ett kärt återseende då hon en dag satt i mitt kök när jag kom hem från jobbet. tycker så mycket om att ha henne här. fast vi ses inte så mycket. hon hade med sig en cykel. en mycket välbehövlig, då jag fått punka på min älskade nya cykel och har helt enkelt inte fått tummarna loss till att fixa det. dessutom har min inneboende haft oturen att få både sin gamla och min gamla cykel stulna i stan. vi gick helt enkelt väldigt raskt från fyra cyklar till en.
idag när jag cyklade hem från jobbet i lugn takt, det är ingen racercykel inte, mer än njuta-av-livet-cykel såg jag en annons för en friidrottsgala som ska vara i stan i juli, det knöt sig i magen och jag fattade inte varför..sen såg jag en skylt till med samma budskap och fattade varför det knöt sig. Idioten hade fått ett vredesutbrott på grund av denna gala något år tidigare. en vän hade frågat om jag ville vara med som funktionär vilket jag ville. vilket idioten inte för sitt liv kunde förstå, skulle jag sitta där och titta på halvnakna karlar..?!?!?! suck.
har varit dålig på att uppdatera den sista tiden, mest för att min tillvaro går i ett. men också för att jag är på toppen av min bergochdalbana, mår helt enkelt fantastiskt. jag känner mig lyckligt lottad och otroligt värd all lycka. fast jag har svårt att ta till mig all glädje. förra veckan var jag nollställd i huvudet. inte deppig, men jag hade svårt att sätta fingret på vad det var. det händer liksom så himla mycket hela tiden att jag hinner inte leva i nuet. jag hinner inte heller träffa alla vänner som jag saknar, istället träffar jag bara mer vänner som vill fika, umgås och träffas igen. och det är fantastiskt på alla sätt. fast idag när jag pratade med K bara det att vi lyckades prata i telefon i fem minuter är stort kände jag att jag saknade henne så jävla mycket, jag vill bara träffa mina gamla vänner och bara vara. jag och K har planerat in nästa helg efter midsommar, tänkte åka ner till henne över helgen och hänga. fast den planen kan gå i stöpet verkar det som.. och jag blir bara trött.. kanske borde jag bara sluta vara så mycket jag.
i helgen var jag på andra inspelningen av dejtingprogrammet. en mycket spännande upplevelse. allt var ganska regisserat och jag vet inte riktigt hur jag framställs i rutan. men jag får väll bjuda på mig själv helt enkelt. vill inte säga för mycket om programmet här. blir bättre om jag skriver i samband med att det sänds. däremot pratade jag ganska mycket med en av tjejerna som var med. hennes ex ringde och hotade henne en massa och hon mådde uppenbart inte så bra över detta. jag delade med mig av min erfarenhet av telefonterror. och hon öppnade sig mer för mig. det visade sig att det inte var första gången hon träffade en kille som var våldsam, den förra hade hon mer eller mindre blivit tvungen att gå till polisen med. det var droger och misshandel. tjejen är ett par år yngre än mig och jag reagerade i första hand på hur hon hanterade situationen.
hon gjorde det med en axelryckning.
jag frågade om hon inte ville anmäla honom. men det skulle bara bli värre då sa hon, men hon var rädd, hon var rädd för vad som skulle hända med henne när programmet skulle visas. jag försökte vara ett stöd, men hennes inställning var så.. hrm..
den var så okej med situationen på något sätt, det var precis som om man umgås i vissa kretsar som tjejen i fråga med största sannolikhet gör, så är det mer okej, det är fler i ens omgivning som har varit med om det och det hör mer eller mindre till.. förstår ni hur jag menar?! vi kunde därför inte ha ett samtal om detta på samma plan. men på något sätt tror jag att hon tyckte det var skönt att ha någon som faktiskt förstod lite, att prata med. så jag hoppas att jag var något slags stöd.
i vilket fall kändes det viktigt för mig att höra hennes version och berättelse. efter mitt besök på kvinnojouren som jag ska berätta mer om bestämde jag mig för att bli stödperson hos dem så snart jag är stabil nog själv. jag vill hjälpa och dela med mig helt enkelt!
idag när jag cyklade hem från jobbet i lugn takt, det är ingen racercykel inte, mer än njuta-av-livet-cykel såg jag en annons för en friidrottsgala som ska vara i stan i juli, det knöt sig i magen och jag fattade inte varför..sen såg jag en skylt till med samma budskap och fattade varför det knöt sig. Idioten hade fått ett vredesutbrott på grund av denna gala något år tidigare. en vän hade frågat om jag ville vara med som funktionär vilket jag ville. vilket idioten inte för sitt liv kunde förstå, skulle jag sitta där och titta på halvnakna karlar..?!?!?! suck.
har varit dålig på att uppdatera den sista tiden, mest för att min tillvaro går i ett. men också för att jag är på toppen av min bergochdalbana, mår helt enkelt fantastiskt. jag känner mig lyckligt lottad och otroligt värd all lycka. fast jag har svårt att ta till mig all glädje. förra veckan var jag nollställd i huvudet. inte deppig, men jag hade svårt att sätta fingret på vad det var. det händer liksom så himla mycket hela tiden att jag hinner inte leva i nuet. jag hinner inte heller träffa alla vänner som jag saknar, istället träffar jag bara mer vänner som vill fika, umgås och träffas igen. och det är fantastiskt på alla sätt. fast idag när jag pratade med K bara det att vi lyckades prata i telefon i fem minuter är stort kände jag att jag saknade henne så jävla mycket, jag vill bara träffa mina gamla vänner och bara vara. jag och K har planerat in nästa helg efter midsommar, tänkte åka ner till henne över helgen och hänga. fast den planen kan gå i stöpet verkar det som.. och jag blir bara trött.. kanske borde jag bara sluta vara så mycket jag.
i helgen var jag på andra inspelningen av dejtingprogrammet. en mycket spännande upplevelse. allt var ganska regisserat och jag vet inte riktigt hur jag framställs i rutan. men jag får väll bjuda på mig själv helt enkelt. vill inte säga för mycket om programmet här. blir bättre om jag skriver i samband med att det sänds. däremot pratade jag ganska mycket med en av tjejerna som var med. hennes ex ringde och hotade henne en massa och hon mådde uppenbart inte så bra över detta. jag delade med mig av min erfarenhet av telefonterror. och hon öppnade sig mer för mig. det visade sig att det inte var första gången hon träffade en kille som var våldsam, den förra hade hon mer eller mindre blivit tvungen att gå till polisen med. det var droger och misshandel. tjejen är ett par år yngre än mig och jag reagerade i första hand på hur hon hanterade situationen.
hon gjorde det med en axelryckning.
jag frågade om hon inte ville anmäla honom. men det skulle bara bli värre då sa hon, men hon var rädd, hon var rädd för vad som skulle hända med henne när programmet skulle visas. jag försökte vara ett stöd, men hennes inställning var så.. hrm..
den var så okej med situationen på något sätt, det var precis som om man umgås i vissa kretsar som tjejen i fråga med största sannolikhet gör, så är det mer okej, det är fler i ens omgivning som har varit med om det och det hör mer eller mindre till.. förstår ni hur jag menar?! vi kunde därför inte ha ett samtal om detta på samma plan. men på något sätt tror jag att hon tyckte det var skönt att ha någon som faktiskt förstod lite, att prata med. så jag hoppas att jag var något slags stöd.
i vilket fall kändes det viktigt för mig att höra hennes version och berättelse. efter mitt besök på kvinnojouren som jag ska berätta mer om bestämde jag mig för att bli stödperson hos dem så snart jag är stabil nog själv. jag vill hjälpa och dela med mig helt enkelt!
torsdag 10 juni 2010
trilla. braka. störta
Drömmer en massa jobbiga drömmar. i natt var det om min far, vi bråkade. jag var så arg, så fruktansvärt arg på honom. han pratade bara runt och vi tog aldrig riktigt tag i det som gjorde mig arg. var alldeles uppjagad när jag vaknade. det är inget att sticka under stol med, men idioten och min far har många likheter när det gäller att bråka. så man behöver inte vara drömtydare för att förstå den kopplingen. drömmer ofta att jag är arg. så mkt ilska och frustration som bara vill ut. men inte under dagtid. jag lallar runt, dricker öl, röker, snackar skit och skrattar. kan inte påstå att jag gör så mkt nytta på jobbet längre, jag är där för de andras trevnad. är liksom bortplockad, fast jag ändå är kvar. det gör inte mig så mkt, det blir ju bara lättare att sluta sen. att trappa av liksom. jag gör mitt, sen gör jag andras. sen delar jag med mig av mitt liv resten av tiden.
i måndags sa min kropp ifrån att det var lite mkt. vaknade av magkramp så jag spydde. sjukanmälde mig. satt en heldag med mig själv. lyssnade på musik, sydde en klänning och en väska. sen två väskor till kusinerna. skickade bilder till mina fina vänner. och tänkte. utan en uns dåligt samvete. jag tänker inte dyka ner för den där kanten. jag ska lyssna på mig själv och ta ett steg i taget.
igår var jag på mitt nya jobb. så bra. så trivsamt. där kommer jag att växa.
på jobbet idag hade jag ny energi. så blev det brandövning och det knöt till sig i hela kroppen. sa till min kollega direkt. andades och tog det bara lugnt. allt gick fint. till saken hör att jag har en gammal inbyggd rädsla för bränder. var med om en mer eller mindre traumatisk upplevelse som liten då min skola fick för sig att göra en brandövning med rök och brandmän och klättring ut genom fönstret. vi var typ 7 år och fröknarna hade inte heller blivit informerade. efter det var jag livrädd för bränder och hade alltid en väska packad nära sängen.
ska till kvinnojouren imorgon. är riktigt nyfiken på vad de har att säga. känns inte alls så jobbigt som när jag har varit hos morgan-mårten.
idioten kommer tillbaka till jobbet nästa vecka. men han hänger på en så skör tråd, för att säga ingen tråd. och nu har det kommit fram mer, gammalt skit mellan honom och en kollega som ska upp till ytan. den där tråden har bytts ut mot en stark vilja att vara något han inte är, en dragningskraft som är emot naturens lag, den håller honom svävande. men det säger ju sig själv. ingen kan sväva av sig själv. han kommer att trilla. braka. störta.
i måndags sa min kropp ifrån att det var lite mkt. vaknade av magkramp så jag spydde. sjukanmälde mig. satt en heldag med mig själv. lyssnade på musik, sydde en klänning och en väska. sen två väskor till kusinerna. skickade bilder till mina fina vänner. och tänkte. utan en uns dåligt samvete. jag tänker inte dyka ner för den där kanten. jag ska lyssna på mig själv och ta ett steg i taget.
igår var jag på mitt nya jobb. så bra. så trivsamt. där kommer jag att växa.
på jobbet idag hade jag ny energi. så blev det brandövning och det knöt till sig i hela kroppen. sa till min kollega direkt. andades och tog det bara lugnt. allt gick fint. till saken hör att jag har en gammal inbyggd rädsla för bränder. var med om en mer eller mindre traumatisk upplevelse som liten då min skola fick för sig att göra en brandövning med rök och brandmän och klättring ut genom fönstret. vi var typ 7 år och fröknarna hade inte heller blivit informerade. efter det var jag livrädd för bränder och hade alltid en väska packad nära sängen.
ska till kvinnojouren imorgon. är riktigt nyfiken på vad de har att säga. känns inte alls så jobbigt som när jag har varit hos morgan-mårten.
idioten kommer tillbaka till jobbet nästa vecka. men han hänger på en så skör tråd, för att säga ingen tråd. och nu har det kommit fram mer, gammalt skit mellan honom och en kollega som ska upp till ytan. den där tråden har bytts ut mot en stark vilja att vara något han inte är, en dragningskraft som är emot naturens lag, den håller honom svävande. men det säger ju sig själv. ingen kan sväva av sig själv. han kommer att trilla. braka. störta.
torsdag 3 juni 2010
Rättegång?!
Nu känns allt bättre. tack vare alla fantastiska människor som jag varit i kontakt med idag! tack alla som känner sig träffade.
Fick svar från min förra programledare:
Fick svar från min förra programledare:
Hej
Jag förstod först hösten 09 att du hade det jobbigt, men inte att det var så eländigt. Jätteskönt att du var så stark att du kunde ta dig ur förhållandet och att du mår bra nu
Tyvärr kan jag inte hjälpa dig. Vi rapporterar kontinuerligt in vilka som är registrerade på kurser och 2009 är redan avslutat.
Hoppas att det löser sig på något sätt.
Vi hörs
Hon kunde inte hjälpa mig, men det var värt ett försök. Men genom ett ekonomiskt stöd från min mor, som förövrigt är guld värd <3 så kan jag släppa det ekonomiska orosmomentet. Hon skickade även numret till kvinnojouren i stan, så mitt uppe i min ilska, frustration och deppighet ringde jag en kvinna där och har bokat möte nästa vecka.
fortfarande på krigsstigen stegade jag in till min chef och sa att nu jävlar ska jag sätta dit honom. hon tog mig avskilt och berättade vad en rättegång faktiskt innebär.. vilket gjorde att jag inte alls kände mig så stursk när jag gick därifrån. men som alla med lite psykologisk kunskap vet, så är det uttalat måste jag göra det.
För att få rättfärdiga mig själv
För att han ska veta vad som är rätt och fel
För att få ett avslut
Det kommer bli piss och ett helvete, kanske blir det en sjukt lång process, då ord står mot ord. kanske kommer det kännas hopplöst, kanske kickar jag igång hans hämndbehov och heder. Skulle det bli rättegång kommer han gå själv, han kommer inte ha med vänner eller familj. han säger att det är för att han är stark. jag tror det handlar om att han skäms. men det får stå för honom. jag vill ha med alla. jag tänker göra ett event av det. jag vill att folk som läser det här och har hört mig berätta ska se på honom. blänga på honom. håna honom när han nekar. det räcker för mig.
fortfarande på krigsstigen stegade jag in till min chef och sa att nu jävlar ska jag sätta dit honom. hon tog mig avskilt och berättade vad en rättegång faktiskt innebär.. vilket gjorde att jag inte alls kände mig så stursk när jag gick därifrån. men som alla med lite psykologisk kunskap vet, så är det uttalat måste jag göra det.
För att få rättfärdiga mig själv
För att han ska veta vad som är rätt och fel
För att få ett avslut
Det kommer bli piss och ett helvete, kanske blir det en sjukt lång process, då ord står mot ord. kanske kommer det kännas hopplöst, kanske kickar jag igång hans hämndbehov och heder. Skulle det bli rättegång kommer han gå själv, han kommer inte ha med vänner eller familj. han säger att det är för att han är stark. jag tror det handlar om att han skäms. men det får stå för honom. jag vill ha med alla. jag tänker göra ett event av det. jag vill att folk som läser det här och har hört mig berätta ska se på honom. blänga på honom. håna honom när han nekar. det räcker för mig.
Centrala studiestödsnämnden
Jag är gråtfärdig, ångest som bara bankar inom mig, raseri som pulserar i mina lämmar. Hat. Sitter helt ofärdig med mitt kaffe och börjar jobba om en halvtimme.
jag har nämnt innan att CSN vill ha pengar för att jag inte läste heltid när jag sa til ldem att jag skulle göra det förra våren. Igår kom domen, tio tusen. Det är inte det att jag är snål, får jag räkningar betalar jag och så är det ur världen. Men när jag tycker att det är på felaktiga grunder kan jag inte bara ge mig utan kamp. Jag ringde CSN. Blev runtkopplad tre gånger, raseriet och ångesten trängdes inom mig, så när den siste svarade som var en man, antagligen i brun kostym, möjligtvis manchester. var jag alldeles för gråtfärdig för att säga det jag tänkte. frågade bara hur läget var. De sa att jag kan efterregistrera mig på kurser.
Funderade på hur jag skulle kunna lura universitetet, kändes som min förbannade rättighet att få den kursen. matteläraren känner väl till mig, med tanke på mina otal gånger jag kuggat tentan, han har nog ingen koll vilka klasser jag faktiskt varit på eller ej. från och till i fyra år.
Beslutade mig trots allt för att gå den ärliga vägen. Skrev ett mejl till min förra programledare, som jag har väldigt god kontakt med. Skrev såhär:
Hej xxx!
Jag har en privat fråga. Jag vet inte om du kan göra något åt saken, och jag förstår om du inte kan. Men jag måste ändå fråga om det finns möjlighet till efterregistrering på kurs?! Om du i så fall vet var jag ska vända mig?!
Problemet är det, att det finns ingen kurs jag läste som jag skulle behöva efterregistrera mig till. Men på grund av de ohållbara och destruktiva levnadsförhållande jag levde under vår terminen 09, är det ett under att jag ens klarade ex-jobbet. Mitt i all röra i mitt liv, lyckades jag helt enkelt inte ha koll på studier och antal poäng.
Jag vet inte om du kan ha gissat dig till att inte allt stod rätt till med mannen jag levde med på Färjestad, han var våldsam, aggressiv, spelade bort pengar och var deprimerad. Jag skötte markservicen med allt vad det innebär, vilket också inkluderade tillgänglighet 24 timmar om dygnet. vilket gjorde att det var bara skönt att jag kunde skriva ex-jobbet hemifrån. Då behövde jag inte stå till svars inför honom fullt så ofta som om jag tillbringade flera timmar på skolan.
Detta är en tragisk historia på alla sätt, men som jag tillslut lyckades ta mig ifrån. Idag mår jag mer än bra och har fått tillbaka all den energi och glädje som är jag. dessvärre ser inte CSN lika muntert på mina resultat, då jag bara varit registrerad på 22.5 hp under vårterminen. och vill nu att jag ska betala tillbaka ca 10 000. Pengar som jag egentligen tycker att idioten jag levde med ska betala, vilket aldrig kommer att hända.
Så min fråga är helt enkelt om det finns någon lösning?! Jag vet ju att xxxx kurs gick, kanske kan jag få den efter registrerad och läsa den när den går nästa gång?!
Ha en fin dag
Behöver jag tillägga att jag i natt inte kunde somna för att jag låg och planerade hur jag skulle få idioten att betala. Funderade tillochmed på att bara ringa, säga att jag vill ha mina pengar!!!
Ångest ångest ångest... detta kommer bli en lång dag
jag har nämnt innan att CSN vill ha pengar för att jag inte läste heltid när jag sa til ldem att jag skulle göra det förra våren. Igår kom domen, tio tusen. Det är inte det att jag är snål, får jag räkningar betalar jag och så är det ur världen. Men när jag tycker att det är på felaktiga grunder kan jag inte bara ge mig utan kamp. Jag ringde CSN. Blev runtkopplad tre gånger, raseriet och ångesten trängdes inom mig, så när den siste svarade som var en man, antagligen i brun kostym, möjligtvis manchester. var jag alldeles för gråtfärdig för att säga det jag tänkte. frågade bara hur läget var. De sa att jag kan efterregistrera mig på kurser.
Funderade på hur jag skulle kunna lura universitetet, kändes som min förbannade rättighet att få den kursen. matteläraren känner väl till mig, med tanke på mina otal gånger jag kuggat tentan, han har nog ingen koll vilka klasser jag faktiskt varit på eller ej. från och till i fyra år.
Beslutade mig trots allt för att gå den ärliga vägen. Skrev ett mejl till min förra programledare, som jag har väldigt god kontakt med. Skrev såhär:
Hej xxx!
Jag har en privat fråga. Jag vet inte om du kan göra något åt saken, och jag förstår om du inte kan. Men jag måste ändå fråga om det finns möjlighet till efterregistrering på kurs?! Om du i så fall vet var jag ska vända mig?!
Problemet är det, att det finns ingen kurs jag läste som jag skulle behöva efterregistrera mig till. Men på grund av de ohållbara och destruktiva levnadsförhållande jag levde under vår terminen 09, är det ett under att jag ens klarade ex-jobbet. Mitt i all röra i mitt liv, lyckades jag helt enkelt inte ha koll på studier och antal poäng.
Jag vet inte om du kan ha gissat dig till att inte allt stod rätt till med mannen jag levde med på Färjestad, han var våldsam, aggressiv, spelade bort pengar och var deprimerad. Jag skötte markservicen med allt vad det innebär, vilket också inkluderade tillgänglighet 24 timmar om dygnet. vilket gjorde att det var bara skönt att jag kunde skriva ex-jobbet hemifrån. Då behövde jag inte stå till svars inför honom fullt så ofta som om jag tillbringade flera timmar på skolan.
Detta är en tragisk historia på alla sätt, men som jag tillslut lyckades ta mig ifrån. Idag mår jag mer än bra och har fått tillbaka all den energi och glädje som är jag. dessvärre ser inte CSN lika muntert på mina resultat, då jag bara varit registrerad på 22.5 hp under vårterminen. och vill nu att jag ska betala tillbaka ca 10 000. Pengar som jag egentligen tycker att idioten jag levde med ska betala, vilket aldrig kommer att hända.
Så min fråga är helt enkelt om det finns någon lösning?! Jag vet ju att xxxx kurs gick, kanske kan jag få den efter registrerad och läsa den när den går nästa gång?!
Ha en fin dag
Behöver jag tillägga att jag i natt inte kunde somna för att jag låg och planerade hur jag skulle få idioten att betala. Funderade tillochmed på att bara ringa, säga att jag vill ha mina pengar!!!
Ångest ångest ångest... detta kommer bli en lång dag
onsdag 2 juni 2010
Unna dig livet
Fick ett tips.. blanda in sverigedemokraterna.. kan funka, kan också göra att jag måste tycka illa om alla invandrare.. och han är ju redan invandrad, och klar med det.. han tar inte mina jobb, han tog däremot mina pengar, och mitt liv.. skäl som något att starta ett parti som enbart diskriminerar personer som honom. ja, jag vet, jag startar ett parti som är emot folk som tar andras liv, energi och pengar. det är ju valår och allt
gött
jag kan vara partiordförande
någon som är med?! jag behöver alla möjliga kompetenser. lönnmördare? någon?
vi kan heta: Mer lycka åt folket MLF.. hihi sjukt likt MILF eller så heter vi något annat, det kan vi komma på på första mötet.
med valspråk
varje nu är det bästa nu jag levt
eller
jag äger rätten till mitt liv
hrm, har ngt på gång här, det känner jag. sist jag var hos morgan-mårten deklarerade jag att jag skulle ägna mitt liv åt det här, och det ska jag, men har inte riktigt kommit på hur. Ska boka ett möte på kvinnojouren i veckan iaf, behöver researchmaterial till min bok.
Berättade för min chef idag att jag tycker det är för jävligt att någon på vår arbetsplats har sagt att vi ska ha överseende med idiotens bakgrund. hon blev också arg när hon hörde det, hon skulle ta det med hans chef. mitt mål är att få bort honom innan jag slutar.
Sen kom personalchefen förbi, han frågade hur det har gått med allt.. jag sa att jag gillade morgan-mårten, sen sa jag att jag skulle sluta på varuhuset, han trodde jag bara skulle byta varuhus, när jag sa att jag slutar helt, blev han nog lite stött. trött jag blir.
lämnade in uppsägningspapperna idag. det kändes skönt när jag gick igenom schemat för att kolla vilken dag jag ville sluta. en del av mig ville bara sluta direkt, vill var på mitt nya jobb, nu! men en del av mig vill bara vara kvar lite till.. njuta av allt som är bra, och tryggt.
har en galen vecka egentligen, jobbar sju av sju dagar, men jag har gjort den till min ta-hand-om-mig-själv-vecka.. vilket innebär att jag i stort sätt bara jobbar, sitter vid datorn och sover. på fredag ska jag till mitt nya jobb, längtar. det är så bra.
Partiprogram vol 1
utrota kvinnovåld och allt annat våld
gör det som gör dig glad
sprid glädje
unna dig livet, för vad jag vet, finns det bara ett!
gött
jag kan vara partiordförande
någon som är med?! jag behöver alla möjliga kompetenser. lönnmördare? någon?
vi kan heta: Mer lycka åt folket MLF.. hihi sjukt likt MILF eller så heter vi något annat, det kan vi komma på på första mötet.
med valspråk
varje nu är det bästa nu jag levt
eller
jag äger rätten till mitt liv
hrm, har ngt på gång här, det känner jag. sist jag var hos morgan-mårten deklarerade jag att jag skulle ägna mitt liv åt det här, och det ska jag, men har inte riktigt kommit på hur. Ska boka ett möte på kvinnojouren i veckan iaf, behöver researchmaterial till min bok.
Berättade för min chef idag att jag tycker det är för jävligt att någon på vår arbetsplats har sagt att vi ska ha överseende med idiotens bakgrund. hon blev också arg när hon hörde det, hon skulle ta det med hans chef. mitt mål är att få bort honom innan jag slutar.
Sen kom personalchefen förbi, han frågade hur det har gått med allt.. jag sa att jag gillade morgan-mårten, sen sa jag att jag skulle sluta på varuhuset, han trodde jag bara skulle byta varuhus, när jag sa att jag slutar helt, blev han nog lite stött. trött jag blir.
lämnade in uppsägningspapperna idag. det kändes skönt när jag gick igenom schemat för att kolla vilken dag jag ville sluta. en del av mig ville bara sluta direkt, vill var på mitt nya jobb, nu! men en del av mig vill bara vara kvar lite till.. njuta av allt som är bra, och tryggt.
har en galen vecka egentligen, jobbar sju av sju dagar, men jag har gjort den till min ta-hand-om-mig-själv-vecka.. vilket innebär att jag i stort sätt bara jobbar, sitter vid datorn och sover. på fredag ska jag till mitt nya jobb, längtar. det är så bra.
Partiprogram vol 1
utrota kvinnovåld och allt annat våld
gör det som gör dig glad
sprid glädje
unna dig livet, för vad jag vet, finns det bara ett!
tisdag 1 juni 2010
Kulturella skillnader
Det är idiotfritt på jobbet, vilket är underbart. Sen är det en massa sommar och semestrar och sånt. sen byter jag arbetsplats. dubbel underbart. men, alltid ett litet men välmenande men. jag vill se honom plågas, straffas och pinas. jag vill ha hämnd. gott folk, jag mår dåligt av tanken att han ska ha ett normalt liv.
enligt min otroligt välinformerade kollega. så ska man tydligen ha lite överseende med idioten på deras funktion, för att han är uppväxt med vissa kulturella skillnader. vilket bland annat innebär att han kan ha vissa problem med att få order från yngre kvinnor.
aaaaaaaaaaaahfkjlsssssssssssssssssssssssssssshä odiöfjs kölsföoi efshlof
när hon berättade detta darrade jag av raseri, blev nästan gråtfärdig av ilska. jag vill inte ens arbeta på en arbetsplats som har dessa värderingar.
han kommer ju aldrig få kicken
han kommer alltid bli särbehandlad, så att ingen råkar trampa honom på tårna
fy faen
nu vill jag ha tips, hämndtips
måste vara någon där ute som känner av en viss ilska mot honom
kulturella skillnader... my ass, han är en kulturell skillnad. i alla kulturer
enligt min otroligt välinformerade kollega. så ska man tydligen ha lite överseende med idioten på deras funktion, för att han är uppväxt med vissa kulturella skillnader. vilket bland annat innebär att han kan ha vissa problem med att få order från yngre kvinnor.
aaaaaaaaaaaahfkjlsssssssssssssssssssssssssssshä odiöfjs kölsföoi efshlof
när hon berättade detta darrade jag av raseri, blev nästan gråtfärdig av ilska. jag vill inte ens arbeta på en arbetsplats som har dessa värderingar.
han kommer ju aldrig få kicken
han kommer alltid bli särbehandlad, så att ingen råkar trampa honom på tårna
fy faen
nu vill jag ha tips, hämndtips
måste vara någon där ute som känner av en viss ilska mot honom
kulturella skillnader... my ass, han är en kulturell skillnad. i alla kulturer
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)