torsdag 31 december 2009

Bitter

Det är så konstigt, har kommit in i en ny fas eller något, såhär till årets slut.. Jag vet inte riktigt hur hat känns, men jag har definitivt börjat få otroligt mörka känslor för honom, han har ju fan inte varit riktigt klok, desto mer jag pratar om det och desto mer distans jag får, ju klarare blir det.. och jag känner mig inte alls stark längre, alla säger att jag är stark.. det känns mer som naivitet, dumhet från min sida... va fan skulle jag stanna så länge med honom?! För att jag var stark.. ?! Så fort jag hör hans namn börjar jag skaka.. nerver i obalans, då hjälper det att röka.. inte så jävla sunt... suck.. är inte bitter, nejdå.. men funderar fan på att bli det..
Men jag är glad, kanske gladare än någonsin.. men med ett bagage för en hel karavan..
Puss på alla söta

tisdag 29 december 2009

I trapphuset

Vissa händelser är svåra att förklara, likaså mitt uppträdande i vissa situationer.. Ett exempel är när han slängde ut mig från lägenheten, för det första, varför gick jag inte bara vid dessa tillfälle? Varför?! Istället stod jag i trapphuset och funderade på det, planerad det.. men gjorde aldrig det.. jag vet att jag var rädd för följderna.. Kommer speciellt ihåg ett tillfälle, stod i trapphuset, visste inte riktigt vart jag skulle bli av.. inga nycklar, så jag ville ha bestämt mig innan jag lät porten slå igen bakom min rygg, fast jag visste hela tiden att jag aldrig skulle fatta något sådant beslut..fattade sällan beslut överhuvudtaget, väntade på en händelse som skulle mana till handling, typ om en granne kom..eller något slags mirakel... sällan hände något av det, inte heller denna gång.. Efter ett tag kom han på att det var lite dumt att slänga ut mig, hör att han klär på sig i lägenheten, hör han öppna dörren och börja gå ner.. önskade att en hemlig dörr öppnade sig i väggen i trapphuset, så jag kunde gömma mig där.. det öppnade sig inga hemliga dörrar.. istället stod han plötsligt framför mig.. då börjar vi skratta.. för visst är det någonstans en lite komisk situation.. tragiskt komisk

måndag 28 december 2009

Sunt förnuft och julhelg

Funderar allvarligt på att börja använda mitt sunda förnuft..vet inte riktigt vart jag har det någonstans, borde väll vara i en mörk vrå, så det är väll bara att damma av och trycka på play.. Borde i synnerhet börja använda det angående ett visst ex som annars kommer att vända upp och ner på min ganska sköna tillvaro.. Problemet är att jag låter det sunda förnuftet ligga på hyllan till efter tisdag, för på tisdag ska vi träffas igen..inte så förnuftigt, men jag vill juh... men sen.. sen lovar jag att fan börja använda det, med våld i värsta fall!! När sunda-förnuft-bandet surrar igång, är det en något bitter person som upprepat talar ur högtalarna i bakhuvudet att i gammalt skit ska man inte rota, låt den gamle hunden var begravd, rör inte i spilld mjölk och kasta inte sten över ån innan du är inne i glashuset... och ja, alla de andra ordspråken som har ältats i århundrade för att vi inte ska bittra.. och ändå bittrar vi..

Juldagarna rasade på i en väldig fart, roligast var julaftonsnatten då syrran och jag anordnade en konsert i Jesus ära.. The band, drack minst tre flaskor rött, tror det slank med någon roseflaska på slutet när det röda var slut, spelade trummar och koskälla till julottan började och skrålade med i allt som lät som en melodi.. Juldagen var något mer nedstämd, mina snölyktor regnade bort och mina spyor färgade den återstående snön röd.. för jävla tragiskt att spy på Jesus födelsedag, men en av de roligaste födelsedagsfesterna hittills!! Efter julmiddag nummer tre, paketöppning nummer två av tomte med masken hängande en halvmeter från ansiktet och med en stämma misstänkt likt grannens var det dags för den traditionella utgången med vännerna, är nog den enda tradition som jag följt de senaste tio åren, dock höll jag mig nykter av bland annat ovanstående orsak..
Dock vet jag inte om en nykter hemvändardag är att rekomendera, det var lite jobbigt när folk började bli fulla, sentimentala och började gråta.. för att de var lyckliga att se mig igen.. inte när de sa det första gången, det var fint, andra gången gulligt.. tredje gången.. okej.. fjärde gången.. femte gången... när de hängde i mina armar, ville gå undan å prata.. fortfarande gulligt, men jag blev så otroligt påmind av att jag varit borta.. att det gjorde ont..Ändå otroligt rolig kväll, och jag älskar er alla, speciellt ringdansen till Armagedon låten där det blev en sentimentaltopp

Överlag är det jobbigt att vara hemma av den anledningen att ständigt bli påmind, men kan inte längre säga att jag inte vill prata.. vissa vill och kräver svar.. Förutom en ångestattack nu ikväll som jag parerade ganska bra genom att börja skratta alldeles för högt vid fel tillfälle samt att ta tre djupa andetag, har det gått över förväntan.. ångesten ligger dock ganska nära tillhands, men jag får hoppas den håller sig i skinnet

tisdag 22 december 2009

Förflyttad, bortskämd och rädd

När tåget rullar in på stationen och viktigt tåginformation ropas ut sitter jag och lyssnar på musik, då jag sen inte förstår var mitt anslutande tåg blivit av är ju inte så konstigt.. men jag lutar mig tillbaka och väntar.. för det finns en grej som aldrig slår fel, oresvana människor blir sjukt nervösa när tåg inte kommer i tid.. dessa folk har ett stort behov av att prata högt om sin nervositet och tåg de inte kommer hinna, och platser de aldrig kommer fram till.. vilket de visst gör, det är sj:s förbannade skyldighet efter priserna man får betala för deras fenomenala service.. så jag slänger upp virkningen och inväntar oresvanamänniskors ångestkör, och förstår på det sättet var tåget är och en uppdatering var femte minut om när det troligtvis kommer att anlända.. Kom fram precis som väntat, en halv mössa och ett par vantar rikare..

Har haft en sån där särdeles underbar dag, i en fantastisk människas sällskap. Vi vandrade fem år tillbaka i tiden, och gjorde sånt som vi gjorde då.. och så låtsades vi att då var nu..nuddade varandra lite så där som bara gör när man inte vet hur man ska röra varandra när man bara vill beröra och känna och minnas, tog en kaffe eller två bara för att få sitta å prata..vi hittade anledningar till att bara för en gång till se.. om kanske då kan bli nu
Nu är jag bara tom, vågar inte drömma, vågar inte hoppas.. kanske är allt för skadat, och det funkar kanske bara på ytan..vågar inte gräva och vill inte minnas.. vill att nu ska vara nu..

Och nu är fantastiskt bra, varje nu är det bästa nu jag upplevt.. vill leva nu, med dig.. men det skulle jag ju aldrig säga till dig såklart..

söndag 20 december 2009

Förakt

Liten skrutt idag igen.. vaknade med igensvullna ögon och det kändes som hela huvudet var stoppat med bommul..men det var inget att be för.. tog ett morgonbad, åt gröt med jordgubbssylt, det enda kylskåpet hade att erbjuda.. men det funkar.. sen cykla ja till jobbet.. det snöade och snön fastnade i mina ögonfransar som resulterade i svart, svart, svart runt ögonen.. suck.. en arbetskamrat var vänlig nog att berätta att det såg ut som jag varit på krogen till kl 4.. mycket kul.. Förutom att jag mådde lite halvtaskigt fungerade tydligen inte hjärnan heller.. tog självmant på mig alla arbetsuppgifter där ingen hjärnverksamhet krävs.. lyft, bär, släpp, gå till baka.. lyft, bär.. Efter lunch någon gång, på en av mina bärrunder ser jag plötsligt honom, han ser inte mig, eller så spelar han.. han var ledig, hade kaxig gångstil, gick ganska långt bakom honom, utan att jag visste ordet av hade mitt hjärta börjat banka i hundra nittio, och jag hade fått tårar i ögonen, smet in på lagret och grät en skvätt.. huvudet snurrade.. tänk om han såg mig prata med någon, tänkt om han såg mig spana... Det tog ca 5 minuter, sen tog jag tag i mig själv.. jag hoppas han såg mig i en djup diskussion med någon, och jag hoppas han såg mig spana, Glad över vändningen sprang jag ut och gick några extra runder i det området han troligen befann sig.. Jag vet exakt vad han skulle säga om han kom fram till mig.. Såg att du hade kul med honom, har ni något på gång..? Det går inte i ord att förklara för vad jag känner för hans äckliga kommentarer..och dessa levde jag med alldeles för länge.. Små pikar, sms, undandragen i ett hörn för att svara på denna fråga.. vad gjorde du med honom, varför såg du glad ut.. Sen förklara, förklara, förklara.. något som inte går att förklara.. tårar, svullna ögon.. Han släppte allt för att få svar, det hade ingen betydelse var vi var.. jag försökte lugna, svara.. varför gick jag inte bara när han höll på.. vad ville han ha för svar? Känslan är förakt, han kontrollerade mig genom sina vidriga frågor..

lördag 19 december 2009

Arga lappen

Funderade på att blunda när jag lagade mat idag, så illa såg det ut när jag rörde ihop pulvermoset med en gigantisk ballongvisp i en på tok för liten gryta.. pulver och varmtvatten överallt som sakta bildade en slags seg, torr, geggamojja som jag snu ska förtära med brända köttbullar.. nu ser jag knappt skärmen på datorn för det är så osigt här inne.. var tvungen att göra snabb mat då blodsockret släpade sig efter mig och humöret höll på att falla efter.. När jag lyckats ta mig från jobbet på cykel i tio minus på hala vägar, skyndade jag mig ner med min tvätt till tvättstugan för att se att någon tvättade i mina maskiner.. Lämnade en lapp med otvivelaktigt budskap.. URSÄKTA, TVÄTTID?!?!?!!?!!???!... suck.. så nu sitter jag i köttbullosande arbetskläder och äter mos som växer i munnen..är nog lite bitter..
Annars har jag varit på bekräftelsejakt idag.. Inget att sticka under stol med, är en otroligt bekräftelsetörstande människa.. vet också hur jag får bekräftelse och utnyttjar detta fenomenalt.. Dessutom tror jag att alla är det lite från och till.. så jag brukar säga till folk vad jag tycker om dem, både bra och dåligt.. mina kollegor, klasskompisar, lärare, chefer och expediter i affärer.. Är ganska bra på det där..
Idag jagade jag främst bekräftelse på jobbet, förhörde mina chefer varför jag fått tjänsten..fick höra att jag var bäst.. vad skulle de säga liksom.. hehe Skit samma, jag trodde på dom och ä nöjd!
En annan sak jag sysslat med under dagen var att göra sånt som jag vet att han inte skulle gilla att jag gör.. precis som jag gjorde allt han ville även när han inte såg mig när vi var tillsammans gör jag tvärtom nu.. Inom mig skrockar en förtjust hämdlysten kvinna som jag knappt känner.. Arbetade med en kille idag som han hade extremt mycket problem med, både privat och genom mig.. han hade fått för sig att vi flöratade.. skräll!!! Det var bara det att det gjorde jag inte, grejen är att jag har väldigt svårt för denna männsika överhuvudtaget.. så det var väldigt jobbigt idag när jag skulle vara överdrivet trevlig mot honom bara för att jag vet att han inte skulle gilla det.. jag menar bara en komentar som: Du vet hur killar är, de ställer allt där de är.. höhö.. när jag påpekade att det var lite väl stökigt runt honom... när jag frågade honom om det inte var lite väl att ta i att dra alla killar över en kam verkade han inte fatta vad jag sa.. pucko.. men jag kämpade, allt för att den förtjusta hämdlystna kvinnan inom mig skulle få gotta sig lite..
Moset uppätit, dags å kolla om arga lappen gjort resultat..

fredag 18 december 2009

En jultillbakablick

Sitter och trycker ut choklad från min chokladkalender som om det vore en godispåse.. har missat några dagar.. Dricker te, tittar på På spåret, och fixar lite med mina julklappar.. Mysig fredagkväll med mig själv, i helgen är det jobb sen åker jag till mamma.. Det ska bli så underbart att åka hem över jul, jag ska stanna nere så länge att jag tröttnar på dom.. brukar iofs ordna sig på ett par tre dagar.. på det sättet är det en klar fördel att ha skillda föräldrar, jag byter var tredje dag ungefär.. Denna julen ska jag ta igen allt det jag inte kunde/ville göra förra året.. Tittar på bilder från förra julen, ser inte klok ut, helt insjunken, mina tänder ser gigantiska ut när jag ler.. hade inte nyfärgat hår heller.. det har jag iofs inte i år heller.. men det väger jag upp med ett bra mycket sundare utseende! Förra året förbjöd han mig att åka ner, vi hade bråkat.. ni ser mönstret, jag jobbade dagen innan jul, han hade julshoppat med en kompis, så det kan ju inte vara att jag spanat, vet inte varför.. men bråk var det på kvällen innan julafton.. men vi lyckades på något sätt bli sams, firade lite jul, åt något gott.. bytte julklappar.. kommer ihåg det som en mysig kväll.. Jag tror vi båda höll masken lite, och tidigt på julaftonsmorgon åkte jag.. det kändes inte okej att åka med ett bråk hängande i luften.. och mycket riktigt skulle det brista.. men det dröjde ytterligare några timmar..
Min vän K och jag har haft tradition sen vi var små att ringa till varandra på julaftonsmorgon klockan 9, så också detta året.. vi hade vid jul ännu inte brutit kontakten, och hon ringde från alperna när jag stod och väntade på något tåg.. Jag var stel, även om han inte var i närheten gjorde jag helst inga fel
Jag ringde honom så fort jag trodde han vaknat, han hade inte tid att prata, jag anade att något var fel.. han ringde upp.. han hade spelat bort alla pengar.. Han var förtvivlad, och mina första timmar hos mamma fick jag trösta honom, sen umgicks jag med systrarna och mamma en stund, sen ringde jag igen, denna gången pratade vi igenom Kalle.. Han krävde så mycket energi av mig hela tiden, alla dessa samtal och stressen av att vara borta från honom gjorde att jag kunde knappt äta julmaten, kunde inte slappna av och mysa i soffan med de andra och gick och la mig tidigt, jag ville bara få hela julen överstökad, så jag kunde åka hem till honom och reda ut allt.. Nu när jag tänker tillbaka på det, var det ju inget att reda ut.. men det var otroligt påfrestande att vara så långt ifrån honom, det blev tiofallt så jobbigt att bevisa att jag inte gjorde några fel, för det var det allt handlade om..

Juldagen blev det värre, för hur skulle jag bevisa att jag inte varit ute och festat julaftonsnatten?.. jag sa att jag pratade ju med honom tills jag somnade.. men det var inget bevis.. mina äckliga systrar hade säkert dragit iväg mig på fest.. jag grät..jag hade inte ens tagit ett glas vin till maten..dessutom hade jga stannat hemma när de andra gick på midnattsmässa som var den enda utgång som byn bjöd på julaftonsnatt.. Juldagen hos pappa gick ganska bra, förutom att jag ringde honom varannan timme, vilket tog min energi även denna dagen.. På juldagsnatten var jag taxi till mina systrar som skulle ut och festa själv åkte jag hem och la mig.. Vilket inte han trodde på.. sen hade han inte mer tålamod.. Han hade en viss hung-up på mitt ex sen jag bodde hemma.. Dels eftersom det är mitt längsta förhållande, dels för att vi gjorde bara slut för att vi flyttade från stan och dels för att han hade fått för sig att han hade större snopp än honom.. Så varje gång jag var i stan, så träffade jag mitt ex i hemlighet.. Grät igen.. hade ju suttit hemma för hans skull, och så fick jag ändå skit.. ibland kändes det som att jag ville göra något.. som att festa med mina systrar.. jag skulle ju bara få samma skit ändå.. Men även om jag fick skit för detta kunde jag iaf med rent hjärta säga att jag inte gjort något... Sen åkte jag äntligen hem, det kändes så iaf då.. jag ville bara till honom så vi kunde reda ut allt.. men resan var så lång.. hela vägen bråkade vi.. han mötte inte mig.. gick hela vägen till honom.. och slängde mig i armarna på honom när jag kom fram.. fick några förmaningar, lyssnade inte.. sen kramades vi.. och då rann allt av mig.. kände mig hel igen..

Jag kommer fortfarande ihåg den känslan, av att jag var bara hel när jag var med honom.. för alla andra blev det så komplicerat att förklara, det var ingen som förstod.. Måste gråta lite nu.. ska tröstäta resten av kalendern..det blir nog jul ändå i år.. och en jävla bra jul ska det bli oxå!! FAN TA DIG.. puss

torsdag 17 december 2009

En resbetraktelse

Satt på t-centralen idag, tycker om att vara på sådana platser, tycker om att titta på folk och fundera på var de ska eller var de har varit.. Jag brukar vara betraktaren som studerar och fantiserar ihop olika männsikors livsöden.. men inte idag, idag körde jag installationen, som är den andra typen av männsikor.. de som betraktaren kan fantisera om.. så där hade jag placerat mig på en bänk, tog onödigt stor plats, och slängde upp min virkning.. För att ta mig till stationen hade jag trotsat snöyrvädret.. med resultat av att bli en snögubbe, då snö fastnar snabbt i filtjackor..det gjorde också att mascaran rann bort från fransarna, och satt nu någonstan runt ögonen.. orkade inte ta tag i det.. det fick vara en del av installationen..
En man bredvid mig bad mig passa hans väska, att han vågar tänkte jag.. men det var nog virkningen som gör att jag ser snäll och pålitlig ut..En annan man gick förbi och tog kort på mig, vilket var lite skumt, men det gick så snabbt att jag han inte fixa till håret eller le.. När det var dags att gå ut till perrongen gjorde jag det alldeles för sent, såklart.. eller jag reste mig i tid, men hade glömt kolla hur långt jag skulle.. och det är inte resvant att behöva jäkta eller inte veta var man ska, vill gärna verka resvan, och tog långa-långsamma steg.. det var fullt på perrongen, alla 1000 människor som skulle till min stad klämmde in sig i två bås.. de var i god tid.. orutinerat.. jag trotsade yrvädret och började gå längst perrongen, gjorde fina mönster på den oplogade perrongen.. folket glodde.. jag lekte installation.. gick jättelångt, såg att folk hade försvunnit.. ännu en gång var det dags att få panik, fast resvant.. är sjukt bra på det.. jäktade med mina långsamma-långa steg tillbaka på perrongen och fick se att det var spårbyte.. hann i fatt folket, kom förbi några till och med.. folk har så bråttom, några blev sura av en tant som sinkade lemmeltåget, jag frågade henne om jag kunde hjälpa henne med väskan, det kunde jag visst inte.. Nehe, kanske skulle visat virkningen.. fick menande nickar av några lemmlar.. Sen gick jag sådär drygt långsamt, så resstressade människor bakom mig blev irriterade.. då tog jag större plats och drog ytterligare på stegen..det var kul.. skrattade lite åt mig själv och sen också åt resstressade männsikor.. Det är kul att resa..

måndag 14 december 2009

Stockholm

Tack alla söta för stödet och modet ni ger mig att våga och orka ta tag i det gammla och fortsätta skriva..! Imorgon är en tur till Stockholm inplanerad för slutredovisning av projektet.. Lät huvudet ta en minnesresa till en Stockholmsresa för ett och ett halvt år sedan.. Vi hittade på ganska mycket den sommaren han och jag.. vi fick för oss att spontanåka till huvudstaden, vi hyrde en bil men han var sur.. min syster hade nämnt i telefon att jag alltid skaffar killar utan körkort, detta var ett skämt mellan mig och min syster..det var bara grejen över att ett ex nämndes som gjorde honom arg.. i bilen började surhetsmoment två.. jag stannade inte när han ville äta.. jag skämtade och sa att jag kunde släppa av han i diket.. nu när jag ser tillbaka på det var det som att ta hand om ett litet barn..dalta med honom så att han inte skulle bli sur.. blir irriterad nu när jag tänker tillbaka.. slöseri med min tid!! I Stockholm var inget bra heller, han ville inte bo hos min syster, jag sa att vi kunde bo hos hans vänner.. men de var för sent, sen gick jag med uppknäppta byxor till toaletten..det var ju för att jag ville visa upp mig för syrrans kille..han använde det något fulare ordet på f..då fick han fnatt för det och skulle genast åka tillbaka hem.. Lyckades vända honom med sunt prat, vi skulle till stan..han ville ta bilen..ja ville åka tunnelbana.. det blev bråk.. Allting skulle alltid vara på mina vilkor (!) När vi väl tagit oss till stan, han sur som ättika.. försökte vi shoppa..jag lät honom bestämma.. men i herraffärerna kunde vi inte gå, jag passade ju bara på att spana på de manliga expediterna medans han provade kläder.. När jag sen skickade iväg honom med hans kompisar och jag hängde med min syster blev det ett jäkla liv när han kom tillbaka för att se mig sitta å dricka öl med henne, hennes pojkvän och en kompis till honom..då hade ju min syster planerat detta och fixat en blinddejt för mig.. perfekt.. suck.. Men det slutade inte här.. vi åkte hem till min syster bytte om, tog en drink, jag förskte fjäska.. och samtidigt ha kul.. omöjlig kombo.. vi skulle ut och dansa på hans kompis uteställe.. men vi var sena/tidiga fel var det iaf.. å sur var han.. tillslut lyckades vi möta upp hans kompisar, gick ut.. hade kul.. han dansade och såg så lycklig ut! Jag blev glad, syrran sa att han hade fina ögon, jag sa att han är lite konstig ibland, syrran hörde varningsklockor.. Han tyckte jag spanade.. så han drog mig avsides, sen var det bråk.. i nån timme eller två.. trötta efter en lång dag, åkte vi hem till syrran.. Vi gjorde aldrig om denna tur..förbannat trevligt i Stockholm

söndag 13 december 2009

Skrutt

Idag är det lite skrutt med mig..pumpsen jag svängde runt med på dansgolvet dödade mina fötter och hem fick jag gå i V:s strumpor.. det var kallt, och långt.. Så när jag vaknade var det inte bara den standardiserade bakfylleångesten och huvudbanket.. det var även en förkylningskänsla i hals och kropp.. Tur att jag sov hos V.. ångesten tog vi tag i med hjälp av en solskenspromenad.. och förkylningen fick jag en c-vitaminbrus och en ibumetin mot..
Så nu till det andra skruttiga.. börjar fundera på att sluta skriva igen.. dels pga av att jag har tappat kontrollen på vilka som läser, hur många kan man avkräva tysthetslöfte från egentligen?, och vad händer om fel människa får reda på min historia.. antingen ett skott i pannan på mig eller så skulle definitivt mitt lyckliga liv vara över.. Och sen kändes det så knäppt när vi pratade i telefon sist, det var ju första gången sen jag började skriva.. och då var han så "normal" kallade mig inte hora en enda gång (!).. å då kändes det som jag går bakom ryggen på honom när jag skriver.. han tror ju fortfarande att ingen vet.. suck..

lördag 12 december 2009

En penisvante

Jag fick jobb, känns ju helt underbart att veta vad jag ska göra i vår nu.. skönt att få göra nytta, tjäna pengar och komma i kapp mig själv! Det som känns lite mindre bra är att jag kommer aldrig riktigt kunna slappna av på den arbetsplatsen så länge han också jobbar där, han sa dock när vi telefonerade att han funderar på att sluta.. Känner lite att jag vill inte bara lämna stan pga honom, jag trivs så himla bra här.. med jobb och vänner och så är det en mysig stad helt enkelt. Ikväll kommer fyra töser hit på julmingel, har köpt pepparkakor, mögelost, skumtomtar, chips och glögg.. tjejerna kommer med vinet, så det ska nog bli en riktig helkväll! Nästa vecka åker jag till huvudstaden med projektgruppen för slutredovisning mot företaget.. på engelska.. Känns lite sådär helt ärligt, jag som är en jäkel på att prata, ifrågasätta och ha svar på tal.. kommer stå å nicka å le.. det brukar iofs funkar som plan B.. är ju ganska söt trots allt, och ödmjuk..
Igår satt jag hos V och virkade vantar å kolla Idol, V virkade en penisvante, det tyckte jag var kul.. men det var hennes första vante någonsin, ganska imopnerande resultat! I torsdags var det utgång med öl och dans, fick en blå näsa, när min söta vän hoppade in i mig.. Men kul hade jag! Som alltid.. Är så förbaskat Lycklig!!!
Innan lät jag tankarna föra mig ett år tillbaka.. men orkade inte riktigt tänka färdigt.. jag var mycket ensam och satt oftas hemma på helgerna då.. men jag tyckte inte det var så tragiskt då som nu när jag tänker på det.. var gjorde jag av alla tankar och känslor egentligen..?!

torsdag 10 december 2009

Over and out

3 månader och 18 dagar..men det är officiellt över..Nyckeln bör ha anlänt honom idag.. så knäppt det känns.. och simpelt.. jaha..var det inte värre än så.. denna förträngningensmakt styr mitt medvetande.. Saknar jag honom? nope..skulle varit igår när jag kröp till sängs å var kall i så fall..då tänkte jag att en karl hade varit bra att ha..det behövde med andra ord inte varit han..Annars var det de bästa stunderna på dygnet att krypa ner bredvid honom, somnade så fort jag lagt huvudet mot hans bröst.. och hans kropp såklart, har aldrig varit speciellt nogräknat när det gäller kroppsformation..men nu har jag fått upp en ribba och den är svårslagen.. Fast jag ligger hellre själv i min lilla, ganska hårda säng än i hans stora.. nya säng.. som dessutom jag har betalt.. suck.. ska jag ringa och fråga om jag får pengarna för den.. hehe
Kanske ska börja jävlas med honom, nu när han inte har fler hakar på mig..

Som jag tidigare nämnt läser jag Unni Drougges bok Boven i mitt drama kallas kärlek.. kommer inte så långt i den.. dåligt med lästid, men sen kan jag bara läsa korta stycke i taget..hakar upp mig, läser om, känner och börjar minnas.. Sist läste jag om hur hon försökte behålla sina vänner, för hon kände sig ganska ensam i förhållandet med sin karl..och varje gång hon umgicks med någon ringde han och en oro spred sig i hennes kropp, och umgängena med väninnorna varade aldrig särsklit länge.. Samma var det för mig.. det var lite ensamt att vara tillsammans med honom, och när jag träffade vänner kunnde jag aldrig riktigt slappna av.. även om det var med en bekant av det kvinnliga könet mitt på ljusan dan.. Helt plötsligt ringde han.. och då gällde det att ha tungan rätt i mun.. för det första gällde det att jag svarade överhuvudtaget, så jag hade alltid telefonen inom räckhåll och såg till att jag hade täckning på den.. Sen skulle jag låta glad, för om jag inte lät gullig så döljde jag något..
Råkade något av ovanstående bli fel..började jag oftast gråta, han slängde på luren i örat på mig.. och jag försökte förgäves att ringa upp för att ordna situationen så fort som möjligt.. situationen ordande sig sällan så fort som jag önskat.. det blev värre.. oftast var detta när jag var i skolan..kom oftast rödgråten in på lektionerna igen.. Var jag hemma hos någon gick jag oftast ifrån och pratade med honom..tyckte alltid att jag lät så tillgjord.. fast folk hörde och förstod ändå.. Blev han på dåligt humör..dog min energi för den dagen.. och oftast åkte jag bara hem efter ett sådant samtal.. han var en otroligt energipåfrestande man.. tror det är därför jag har överskott påenergi nu, energiproduktionen har inte stannat av..

onsdag 9 december 2009

Oborttappningsbar

Tänker inte så mycket alls faktiskt, känner desto mer.. det är väll därför huvudet bara svämmar över lite titt som tätt.. blir sorgsen ibland, oftast är det den där stunden i badkaret strax efter halvåtta på morgonen.. då kommer den där tomma känslan över mig, den där tomheten som sveper bort allt ljust i livet.. då tar jag duschstrålen över huvudet och ruskar om ordentligt..en gång tog jag medvetet schampo i ögonen, det var effektivt.. skulle aldrig låta den känslan ta över..

Blir alldeles rusigt lycklig ibland, utropar Lovely till allt och utrycker ååååh alldeles för ofta åt alldeles underbara saker som vänner och uppehåll i grådasket.. när denna lycka svallar över så drunknar jag nästan.. tar luft och skriker ut.. å blir med ens kär i hela världen..
Dygnet har för lite timmar, jag hinner inte allt jag vill.. umgås, skratta, skapa, gråta, tänka, vara själv och göra det där som bara tar lite tid, men tar för lång tid för att ha hunnits med, typ gå ut med pizza kartongen, fånga dammråttorna i hörnen, måla tånaglarna, tömma diskstället när jag väl diskat och köpa ny mjölk.. Jag önskade tid av tomten i julklapp.. hur förpackas den..?

Har tröttnat på att tappa bort saker, så från och med nu ska jag endast uppfinna oborttappningsbara saker.. ett bra ord är det dessutom.. jag började med att göra mina vantar oborttappningsbara genom att brodera in hela mitt mobilnummer stort och tydligt på båda vantarna.. om inte annat så kanske en prins av något slag hittar dom och ringer.. bäst att testa att tappa bort dem snarast..

tisdag 8 december 2009

Telefon med honom

Allt är så knäppt ibland.. som ikväll.. vet inte om jag ska skratta eller gråta, på riktigt alltså.. så jag gör för tillfället båda delar.. Han ringde, han ville ha sin nyckel.. helvete..har inte hunnit/orkat/prioriterat den.. jag smörade med min mest sametslena röst och bad om ursäkt, lovade att skicka den imorgon.. det funkade bra, han var inte på så dåligt humör.. gött.. Sen var han ju tvungen att frågea en sak han tänkt på länge.. var det så att jag var rasist? Började skratta lite halvt okontrollerat.. jo han tänkte ju eftersom jag hade suttit vid bordet med de andra rasisterna på jobbet..(?) jag skrattade en stund till, det kunde jag väll få kosta på mig.. men.. där höll det på att gå riktigt illa.. han frågade om jag var sarkastisk mot honom, ja sa ja.. han surnade till, och helt plötsligt satt vi i den berömda sandlådan..jag var på gott humör på något egendomligt sätt och slängde en näva sand i rent glädjerus.. Men så klev han bara ur sandlådan, ställde sig vid sidan om.. tittade lite uppfodrande på mig å började prata med mig med myndig rös: "Jag ringde ju bara å frågade efter min nyckel så kastar du sand på mig.. jag har ju inte gjort något fel.." Nej Guuuud nej, kvittrade jag å hoppade upp från sanden.. borstade av mig och var beredd att gå.. men så lätt gick det inte..

Han ville berätta att han går hos hjärnskrynklarn nu, en kvinna som sagt att det inte är något fel på honom, jag frågade om han verkligen berättat allt, det hade han inte..vissa saker ville han hålla för sig själv.. skrynklaren hade sagt att han var för sympatisk, det skadade honom.. han skulle sluta ha samvete.. ??... Han hade tänkt mycket nu.. och kommit underfund med sig själv.. han pratade, jag hummade.. han hade slutat spela, han pratade om ömsesidig respekt.. jag hummade på..detta har jag hört innan.. å funderade på att avsluta samtalet.. då det plötsligt blev en intressant lucka.. Jag frågade hur han känner angående saker han har sagt till mig.. Han sa att han gråter, inget är starkare än ordens makt, hade han visst lärt sig.. han har varit ett riktigt rötägg.. jag kunde inget annat än att humma instämmande.. Han hade haft djävulen i sig, och hade blivit rädd när han insåg att antingen kommer han ta sitt eget liv eller mitt.. Han frågade sig hur han kunde bli sån.. jag hummade, det var en retorisk fråga, hoppas jag.. han upprepade att han fattar nu, jag behöver inte säga.. han fattar nu..
Jag var tvungen att testa honom.. tog ett djupt andetag.. jag frågade om han kände till mönstret som alla kvinnomisshandlare följer.. han har aldrig tidigare erkännt detta för mig.. det gjorde han, han hade själv läst om det.. nu kvickna jag helt till.. och slutade tvärt humma.. Jag frågade om han kunde förstå att om hur hemskt det fysiska våldet än var så är det en bråkdel av det psykiska.. hoten, anklagelserna och orden.. det visste han inte.. han hade ingen aning om att det var det jag kämpade med nu..

Hans psykolog hade sagt att hade det varit bara hans fel hade jag stuckit mycket tidigare.. jag var tillbaka på mina humm.. skulle vilja säga emot psykologkärringen där.. Han undrade hur två personer som uppenbarligen inte var ämnade för varadandra hyste en sådan kärlek till varandra.. Jag hade ett svar, som jag inte gav.. jag sa att jag inte tänkte så mycket på det, jag sa dock att jag inte var bitter, bara synd att vi inte förstod tidigare att vi inte skulle funka.. och då hade vi kunnat lämnat varandra mindre trasiga..

Nu ändrade samtalet karaktär igen.. och jag orkade inte humma längre, gick på toa med honom i örat.. Han berättade att han fortfarande kom på sig med att tänka på mig, min lukt, min kropp och min humor.. Han frågade om jag visste om mina fel.. suck.. sa att jag inte trodde på rätt eller fel.. Han sa att jag var bra på att leva i nuet, men förr eller senare skulle jag hamna i samma fas som honom, han försökte få mig att prata.. säga något han skulle kunna använda sen..pallade inte med analysen.. sa att jag var glad att höra honom prata ut så öppet, och var uppriktigt glad att höra honom må bättre.. sa dock att jag har hört honom prata gott förr men handla på annat sätt.. därför gav inte detta samtalet mig något..
det förstod han..

Jag började släppa på allvaret och skämtade till det, han ville hålla det seriösa samtalet men gav tillslut med sig.. han berättade att han fått en jobbarkompis att gråta.. jag skrattade, inte med honom.. åt honom, samma gammla han.. går någon honom på nerverna dras denna någon ner i sandlådan och blir mulad.. idiot.. slutligen kunde han inte låta bli å fråga om jag menade allvar när jag sa att vi aldrig hade varit menade för varandra, tog det säkra före det osäkra och sa nej..

söndag 6 december 2009

Tvätt, bantningstips och en nyckelåterlämning

Jag är en ganska pedantisk människa i vanliga fall.. men äntligen verkar jag ha kunnat släppa kontrollen ltie över mig själv..vissa dagar ser min lya ut som ett riktigt ungkarlsnäste.. som idag, disken fyller varje milimeter av diskbänken, pizzakartonger och läskflaskor.. badrumsgolvet är täckt av kläder och handfatet är klätt i diverse tvål och sminkrester.. Kläder har letat sig ut ur garderoben, täcker golvet och krypit sakta över soffan.. på balkongen ligger cigaretteroch flyter i ett överfullt askfat och det är garn överallt i lägenheten.. det är väll där det skär sig lite med ungkarlsvärlden.. vart jag än sträcker mig är jag på ett armlängdsavstånd till en påbörjad vantvirkning.. Dirket efter jobbet idag slängde jag ihop en påse med det mest akuta i tvättväg och cyklade till V för att låna hennes tvättmaskin.. för i mitt hus har dom kommit på att man inte får tvätta på söndagar.. typiskt
Men en mysig söndagskväll med V är inte dumt, detbjöds på glögg, lussekatter, toast och te.. och när Vs sötsug blev för stort blev det dessutom popcorn.. På Vs fettvåg kontrollerade vi min vikt, som har varit på stadig uppgång sen the break up.. lycka! I juni vägde jag 48kg.. mitt mål till jul var 58.. och nu väger jag 57.. dagens bantningstips.. lev med en idiot..
Innan jag begav mig hemmåt för att hänga up min tvätt diskuterade vi olika sätt att skicka till baka hans lägenhetsnyckel.det enda alternativet mognare än det andra.. Ett kuvert med hundbajs blir lite för uppenbart.. bättre något som bara jag vet.. typ doppat den i toalettstolen.. fisa på den.. lägga den i avloppet under duschen.. Kanske ska jag bara gå in i lägenheten mitt i natten och titta på honom tills han vaknar, eller lägga den på hans kudde..med en död fluga.. typ det enda jag skulle förmå mig att döda
Mamma undrade vad jag önskade mig i julklapp idag.. jag sa tid.. det är fan det enda jag har ont om just nu.. jag bubblar av lycka och skaparglädje.. jag vill göra allt, hela tiden.. dygnet har för få timmar bara..

fredag 4 december 2009

Keso och fredagkväll

Är ingen följare av Idol, men ikväll med en mugg glögg, tända ljus och vantvirkningen i högsta hugg kom det sig ganska naturligt att jag tittade på detta program.. det var ju lite spännande såhär när det var semifinal, å dom sjöng fint alla tre.. men det som fick mig att reagera var den lilla överdriften Jide svängde sig med.. det sitter tydligen 37 miljoner människor spridda i sverige och tittar på detta program just nu.. hade han inte lagt till spridda i sverige.. utan världen.. kanske universum.. så hade jag kanske gått med på det.. klart många tittar och är insatta men.. å lite löjligt blir det när intervjuen i sporten avslutas att idrottutövaren i fråga får frågan om vem han/hon tycker ska vinna Idol..

Det andra i detta fredagsunderhållningsprogram som fick mig att reagera var pojkbandet Westlifes comback.. dock tror jag att fyra ihopplockade, oinspirerande trettioplusare som försöker röra sig symetriskt.. osar och vibbrerar för mycket 90tal.. de stackars fjortisarna på läktaren undrade vem som släpat in gubbarna och visste inte riktigt hur de skulle reagera..

Idag var det alldeles grått av regn i luften..och de senaste dagarnas rimfrost och sol var spårlöst borta, förutom allt salt och grus på vägarna som vittnar om att det ha varit halt.. Vilken tur att jag och mina gruppmedlemmar har målat stora solar och satt på fönstrena runt vår studieplats.. i vår grupp är det alltid mycket sol..om en vecka ska vårt arbete vara klart och veckan därefter ska det vara presenterat och överlämnat..
Virkar vantar som en stickmaskin, säljer och har som mål att låta inkomsterna vinna över utgifterna denna månad.. Dagen har sammanfattningsvis varit till största belåtenhet.. fick en kram av en jag tycker om, ett telefonsamtal av någon jag kan komma att tycka om, en fika med någon som står mig mycket nära och Keso, i massor.. har en liten hung up på Keso.. svårt att beskriva.. frågan är bara när de ska börja säljas i enliters förpackningar..

torsdag 3 december 2009

Ångest hantering

Att rita har alltid tidigare varit mitt sätt att hantera känslor.. men jag har nu kommit på att skriva ger en ännu större ro.. men för att denna bloggen ska tjäna sitt syfte måste jag kunna skriva allt.. jag vill inte tänka på vem som kanske läser och kanske känner sig träffad osv.. Inga namn nämns och allt kan i praktiken vara uppdiktat.. Om någon mot förmodan känner sig träffad så säg till så fixar jag det.. men detta är mina känslor i min berättelse om mitt liv..

Jag måste få använda andras infallsvinklar för att förstå hur jag själv har varit under denna tiden med honom.. jag vet inte det själv.. och det enda som ständigt påminner mig om att jag faktiskt har varit med om allt är den ständigt återkommande ångesten.. ikväll har den varit ganska otäck.. ringde V, funderade på att sova hos henne, men betämmde mig för att rida ut stormen själv.. så vad gör man.. först bet jag av lösnaglarna, därefter mina vanliga naglar.. därefter hög musik, som antingen går att skrika med i ,alternativt sjunga med i.. sen hoppade jag.. detta är sant..sen kändes det bättre, satte mig för att virka och kom i balans.. två timmar senare var det dags igen.. då tog jag en bok, och ner i badkaret.. badkaret har en lugnande effekt på mig.. men det hade inte boken.. Boven i mitt drama kallas kärlek, kunde jag likagärna varit författare åt.. ska ta ett snack med Unni..
La mig sen i sängen, med boken.. man kan inte konsentrera mig.. för jag är arg.. arg är verkligen inte en vanlig eller särskilt klädsam känsla på mig.. å andra sidan är jag absolut inte långsint så snart kommer jag att ha glömt varför jag är arg..

Skulle bara säga det.. vill gråta lite till.. får läsa lite till.. eller så terroriserar jag någon på msn, som kan få mig på andra tankar..

Jobbigt

Han ringde idag, var ytterst formell, han hade fixat alla papper.. så han ville att jag skicka nyckeln till honom... kors i taket.. kände dock inte så när han ringde.. kommer knappt ihåg.. började darra och mitt hjärta slog i hundranittio.. efteråt fick jag springa på toa, kändes som ja skulle spy.. satt på toa en stund och ville gråta.. men det kunde jag såklart inte.. så gråten fick sitta i halsen.. och ångesten i bröstet.. å där satt de å hade det gott..

En annan sak som gnagt är ett mejl från mamma.. det var lite tungt..hon har skrivit om hur jag förändrades.. är inte riktigt redo att ta in allt det nu mamma, mejlet känns som en lång anklagelse mot mig.. fast jag vet att det inte är så..för främst mår jag inte så illa för vad han fysiskt gjorde mot mig, utan hur han med psykologi fick mig att bli och handla.. det är det som jag mår så jävla illa av just nu..

Ska försöka ta med några bitar av mejlet..

Första gången jag träffade honom var när jag och din lillasyster
var och hälsade på dig.. Ni bjöd på middag..jag visade lite bilder
på min dator, det var då jag började förstå, på hur han reagerade på bilderna
och på hur du gick från att ha gillat bilderna till att ändra dig och ville inte
se dem..Sen gick vi ner på stan, vi drack öl på något uteställe. Du gick och
tittade i skyltfönster. Du var glad och sprallig och kommenterade saker i
fönstrena, det gillade han inte. Du ändrade dig direkt.

Från då var du inte dig själv. Du svarade vänligt. Du sa att han uppfostrade dig. Att du skulle få lära dig att vara ärlig. Att du aldrig varit ärlig mot någon, men nu skulla han lära dig det.. I början ringde du och var ledsen.. du berättade hur du försökte vara till lags men att det var aldrig bra. Först var du ipprörd -Jag
får inte titta på killar, jag får inte ha några killkompisar, sa du

Senare på hösten sa du att du ville att han skulle lita på dig därför hade du inga
killkompisar längre. Du magrade allt mer. Du var alltmer instängd/avstängd men
med ett leende på läpparna. Hela hösten var hemsk. Du försökte bryta kontakten
men både mig och dina systrar. Du bytte telefonnummer för att du inte ville att
en massa löst folk skulle ringa dig. Jo, jag förstod vem som inte ville ha en
mass löst folk ringande. Men det gick inte att prata med dig om det. Min skräck
var att du skulle bryta kontaken med mig helt. Därför vågade jag aldrig tala om
vad jag såg. Om jag försökte närma mig blev det tvärstopp från dig. Jag förstår
att du stod i en konflikt. Att du var tvungen att redovisa allt för honom.. Jag
skrev ett brev till dig.. det raderade du direkt.. du vågade inte läsa eftersom
han skulle läsa det.. jag skrev om brevet och jag lovade att det inte stod något
om honom i det, du sa att ni diskuterat vad som stod i det.. det låg på
skrivbordet på hans dator när jag kom hem till er senare..

Han kontrollerade dig helt.. hjärntvättade dig med en ständig växling mellan värme och våld.. vid jul var det som värst..du hade dåligt samvete för att du var här.. jag fick höra att jag brydde mig mer om dina systrar än om dig, och du ville inte resa med oss..
Jag åkte och hälsade på dig några extra gånger den vintern, du verkade tycka det
var trevligt när jag kom.. Men sen skaffade ni hund och du hade fullt upp med
ditt examensarbete.. och då började du komma fram lite igen.. Vi satt hemma hos
er en kväll och drack vin, bara det! Du började bryta dig loss. Du är stark! En
svag tös hade inte klarat det. Men du började reagera mot detta och fann dig
inte längre. Du tog dig loss! Du vann.. Min tös

Men jag förstår att du har mycket att bearbeta.. för hur kunde det bli såhär? Du som alltid varit stark och vetat vad du vill. Hur kunde du finna dig i allt han sa? Att itne träffa vänner... du som alltid omgett dig med massor av vänner... väljer att sitta hemma och äta chips och titta på kunskapskanalen..ja, det var i alla fall bättre än när du ägnade dagarna åt betapet.. Med hunden fick du en större frihet. Jag var orolig först när ni skaffade den..trodde han skulle ha en hållhake på dig.. men det
blev tvärtom.. som tur var..

Har nog inte så mycket mer att skriva..

onsdag 2 december 2009

Konspirationsteoretikern och skumtomtarna

Sitter här å äter fattigmansgodis.. solroskärnor och russin, vräker i mig och sköljer ner med te.. alltför att jag inte ska sätta i mig fler papparkakor, tömma min chokladkalender eller gå på de nybakta lussebullarna.. har ett sjukt sötsug.. typ jämnt.. jobbade idag å alldeles för nära mig låg en påse oöppnade skumtomtar..får ju inte öppna påsarna med godis för eget bruk, det är ju för att bjuda kunder.. nu var det så att klockan var halv åtta och det fanns inga kunder.. Gubben gud hörde min tysta vädjan och vips stod det två omänskligt trötta kunder framför mig.. de hade kommit på att varan de ville ha inte fanns i lager, och jag hade inte den blekaste aning om när den skulle komma in igen.. försökte hitta någon likvärdig produkt.. men icke..paret var trötta och griniga.. och tittade så sorligt och vädjande på mig att det fanns ingen annan nöd än att slita fram tomtarna.. å kunderna blev så lyckliga, så de sprang iväg å köpte en dyrare vara..å lycka till mig när påsen väl är öppnad är det så mkt enklare att "låna" en tomte eller två, lycka till kunderna och lycka till företaget.. Jag är allt påhittig jag..

Ska på intervju för ytterligare en tjänst imorgon, ska kanske berätta om min tomteförsäljningsteknik..

Dessvärre har jag fått kalla fötter angående jobb.. vet inte om jag är redo med ett så tajt förhållande till företaget i fråga.. trivs bättre när jag kan komma å gå som jag vill.. men får se hur det går..

Idag har jag konspirationsteoretiserat, funderade på den där något överreklamerade grisflunsan..tänk om det är så att en massutrotning av jordens befolkning håller på att ske, därför ges det två doser till barn, så att det inte blir någon nästa generation.. dessutom kommer säkert även jag bli övertalad att ta sprutan snart eller så kommer sjuksköterskorna stå längst vägarna a la, deklarations inhämtare och sticka folk i armarna.. Kanske är jag lite dum.. men jag är nyfiken på vad som händer om jag inte tar sprutan.. kanske blir jag den siste överlevaren på jorden.. eller så dör jag i influensan..pest eller kollera..