måndag 28 december 2009

Sunt förnuft och julhelg

Funderar allvarligt på att börja använda mitt sunda förnuft..vet inte riktigt vart jag har det någonstans, borde väll vara i en mörk vrå, så det är väll bara att damma av och trycka på play.. Borde i synnerhet börja använda det angående ett visst ex som annars kommer att vända upp och ner på min ganska sköna tillvaro.. Problemet är att jag låter det sunda förnuftet ligga på hyllan till efter tisdag, för på tisdag ska vi träffas igen..inte så förnuftigt, men jag vill juh... men sen.. sen lovar jag att fan börja använda det, med våld i värsta fall!! När sunda-förnuft-bandet surrar igång, är det en något bitter person som upprepat talar ur högtalarna i bakhuvudet att i gammalt skit ska man inte rota, låt den gamle hunden var begravd, rör inte i spilld mjölk och kasta inte sten över ån innan du är inne i glashuset... och ja, alla de andra ordspråken som har ältats i århundrade för att vi inte ska bittra.. och ändå bittrar vi..

Juldagarna rasade på i en väldig fart, roligast var julaftonsnatten då syrran och jag anordnade en konsert i Jesus ära.. The band, drack minst tre flaskor rött, tror det slank med någon roseflaska på slutet när det röda var slut, spelade trummar och koskälla till julottan började och skrålade med i allt som lät som en melodi.. Juldagen var något mer nedstämd, mina snölyktor regnade bort och mina spyor färgade den återstående snön röd.. för jävla tragiskt att spy på Jesus födelsedag, men en av de roligaste födelsedagsfesterna hittills!! Efter julmiddag nummer tre, paketöppning nummer två av tomte med masken hängande en halvmeter från ansiktet och med en stämma misstänkt likt grannens var det dags för den traditionella utgången med vännerna, är nog den enda tradition som jag följt de senaste tio åren, dock höll jag mig nykter av bland annat ovanstående orsak..
Dock vet jag inte om en nykter hemvändardag är att rekomendera, det var lite jobbigt när folk började bli fulla, sentimentala och började gråta.. för att de var lyckliga att se mig igen.. inte när de sa det första gången, det var fint, andra gången gulligt.. tredje gången.. okej.. fjärde gången.. femte gången... när de hängde i mina armar, ville gå undan å prata.. fortfarande gulligt, men jag blev så otroligt påmind av att jag varit borta.. att det gjorde ont..Ändå otroligt rolig kväll, och jag älskar er alla, speciellt ringdansen till Armagedon låten där det blev en sentimentaltopp

Överlag är det jobbigt att vara hemma av den anledningen att ständigt bli påmind, men kan inte längre säga att jag inte vill prata.. vissa vill och kräver svar.. Förutom en ångestattack nu ikväll som jag parerade ganska bra genom att börja skratta alldeles för högt vid fel tillfälle samt att ta tre djupa andetag, har det gått över förväntan.. ångesten ligger dock ganska nära tillhands, men jag får hoppas den håller sig i skinnet

Inga kommentarer: