Sitter och trycker ut choklad från min chokladkalender som om det vore en godispåse.. har missat några dagar.. Dricker te, tittar på På spåret, och fixar lite med mina julklappar.. Mysig fredagkväll med mig själv, i helgen är det jobb sen åker jag till mamma.. Det ska bli så underbart att åka hem över jul, jag ska stanna nere så länge att jag tröttnar på dom.. brukar iofs ordna sig på ett par tre dagar.. på det sättet är det en klar fördel att ha skillda föräldrar, jag byter var tredje dag ungefär.. Denna julen ska jag ta igen allt det jag inte kunde/ville göra förra året.. Tittar på bilder från förra julen, ser inte klok ut, helt insjunken, mina tänder ser gigantiska ut när jag ler.. hade inte nyfärgat hår heller.. det har jag iofs inte i år heller.. men det väger jag upp med ett bra mycket sundare utseende! Förra året förbjöd han mig att åka ner, vi hade bråkat.. ni ser mönstret, jag jobbade dagen innan jul, han hade julshoppat med en kompis, så det kan ju inte vara att jag spanat, vet inte varför.. men bråk var det på kvällen innan julafton.. men vi lyckades på något sätt bli sams, firade lite jul, åt något gott.. bytte julklappar.. kommer ihåg det som en mysig kväll.. Jag tror vi båda höll masken lite, och tidigt på julaftonsmorgon åkte jag.. det kändes inte okej att åka med ett bråk hängande i luften.. och mycket riktigt skulle det brista.. men det dröjde ytterligare några timmar..
Min vän K och jag har haft tradition sen vi var små att ringa till varandra på julaftonsmorgon klockan 9, så också detta året.. vi hade vid jul ännu inte brutit kontakten, och hon ringde från alperna när jag stod och väntade på något tåg.. Jag var stel, även om han inte var i närheten gjorde jag helst inga fel
Jag ringde honom så fort jag trodde han vaknat, han hade inte tid att prata, jag anade att något var fel.. han ringde upp.. han hade spelat bort alla pengar.. Han var förtvivlad, och mina första timmar hos mamma fick jag trösta honom, sen umgicks jag med systrarna och mamma en stund, sen ringde jag igen, denna gången pratade vi igenom Kalle.. Han krävde så mycket energi av mig hela tiden, alla dessa samtal och stressen av att vara borta från honom gjorde att jag kunde knappt äta julmaten, kunde inte slappna av och mysa i soffan med de andra och gick och la mig tidigt, jag ville bara få hela julen överstökad, så jag kunde åka hem till honom och reda ut allt.. Nu när jag tänker tillbaka på det, var det ju inget att reda ut.. men det var otroligt påfrestande att vara så långt ifrån honom, det blev tiofallt så jobbigt att bevisa att jag inte gjorde några fel, för det var det allt handlade om..
Juldagen blev det värre, för hur skulle jag bevisa att jag inte varit ute och festat julaftonsnatten?.. jag sa att jag pratade ju med honom tills jag somnade.. men det var inget bevis.. mina äckliga systrar hade säkert dragit iväg mig på fest.. jag grät..jag hade inte ens tagit ett glas vin till maten..dessutom hade jga stannat hemma när de andra gick på midnattsmässa som var den enda utgång som byn bjöd på julaftonsnatt.. Juldagen hos pappa gick ganska bra, förutom att jag ringde honom varannan timme, vilket tog min energi även denna dagen.. På juldagsnatten var jag taxi till mina systrar som skulle ut och festa själv åkte jag hem och la mig.. Vilket inte han trodde på.. sen hade han inte mer tålamod.. Han hade en viss hung-up på mitt ex sen jag bodde hemma.. Dels eftersom det är mitt längsta förhållande, dels för att vi gjorde bara slut för att vi flyttade från stan och dels för att han hade fått för sig att han hade större snopp än honom.. Så varje gång jag var i stan, så träffade jag mitt ex i hemlighet.. Grät igen.. hade ju suttit hemma för hans skull, och så fick jag ändå skit.. ibland kändes det som att jag ville göra något.. som att festa med mina systrar.. jag skulle ju bara få samma skit ändå.. Men även om jag fick skit för detta kunde jag iaf med rent hjärta säga att jag inte gjort något... Sen åkte jag äntligen hem, det kändes så iaf då.. jag ville bara till honom så vi kunde reda ut allt.. men resan var så lång.. hela vägen bråkade vi.. han mötte inte mig.. gick hela vägen till honom.. och slängde mig i armarna på honom när jag kom fram.. fick några förmaningar, lyssnade inte.. sen kramades vi.. och då rann allt av mig.. kände mig hel igen..
Jag kommer fortfarande ihåg den känslan, av att jag var bara hel när jag var med honom.. för alla andra blev det så komplicerat att förklara, det var ingen som förstod.. Måste gråta lite nu.. ska tröstäta resten av kalendern..det blir nog jul ändå i år.. och en jävla bra jul ska det bli oxå!! FAN TA DIG.. puss
Min vän K och jag har haft tradition sen vi var små att ringa till varandra på julaftonsmorgon klockan 9, så också detta året.. vi hade vid jul ännu inte brutit kontakten, och hon ringde från alperna när jag stod och väntade på något tåg.. Jag var stel, även om han inte var i närheten gjorde jag helst inga fel
Jag ringde honom så fort jag trodde han vaknat, han hade inte tid att prata, jag anade att något var fel.. han ringde upp.. han hade spelat bort alla pengar.. Han var förtvivlad, och mina första timmar hos mamma fick jag trösta honom, sen umgicks jag med systrarna och mamma en stund, sen ringde jag igen, denna gången pratade vi igenom Kalle.. Han krävde så mycket energi av mig hela tiden, alla dessa samtal och stressen av att vara borta från honom gjorde att jag kunde knappt äta julmaten, kunde inte slappna av och mysa i soffan med de andra och gick och la mig tidigt, jag ville bara få hela julen överstökad, så jag kunde åka hem till honom och reda ut allt.. Nu när jag tänker tillbaka på det, var det ju inget att reda ut.. men det var otroligt påfrestande att vara så långt ifrån honom, det blev tiofallt så jobbigt att bevisa att jag inte gjorde några fel, för det var det allt handlade om..
Juldagen blev det värre, för hur skulle jag bevisa att jag inte varit ute och festat julaftonsnatten?.. jag sa att jag pratade ju med honom tills jag somnade.. men det var inget bevis.. mina äckliga systrar hade säkert dragit iväg mig på fest.. jag grät..jag hade inte ens tagit ett glas vin till maten..dessutom hade jga stannat hemma när de andra gick på midnattsmässa som var den enda utgång som byn bjöd på julaftonsnatt.. Juldagen hos pappa gick ganska bra, förutom att jag ringde honom varannan timme, vilket tog min energi även denna dagen.. På juldagsnatten var jag taxi till mina systrar som skulle ut och festa själv åkte jag hem och la mig.. Vilket inte han trodde på.. sen hade han inte mer tålamod.. Han hade en viss hung-up på mitt ex sen jag bodde hemma.. Dels eftersom det är mitt längsta förhållande, dels för att vi gjorde bara slut för att vi flyttade från stan och dels för att han hade fått för sig att han hade större snopp än honom.. Så varje gång jag var i stan, så träffade jag mitt ex i hemlighet.. Grät igen.. hade ju suttit hemma för hans skull, och så fick jag ändå skit.. ibland kändes det som att jag ville göra något.. som att festa med mina systrar.. jag skulle ju bara få samma skit ändå.. Men även om jag fick skit för detta kunde jag iaf med rent hjärta säga att jag inte gjort något... Sen åkte jag äntligen hem, det kändes så iaf då.. jag ville bara till honom så vi kunde reda ut allt.. men resan var så lång.. hela vägen bråkade vi.. han mötte inte mig.. gick hela vägen till honom.. och slängde mig i armarna på honom när jag kom fram.. fick några förmaningar, lyssnade inte.. sen kramades vi.. och då rann allt av mig.. kände mig hel igen..
Jag kommer fortfarande ihåg den känslan, av att jag var bara hel när jag var med honom.. för alla andra blev det så komplicerat att förklara, det var ingen som förstod.. Måste gråta lite nu.. ska tröstäta resten av kalendern..det blir nog jul ändå i år.. och en jävla bra jul ska det bli oxå!! FAN TA DIG.. puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar