Ett halsband och en brasa

Det är så konstigt det där med att gråta, jag gråter inte längre, jag känner inte heller den där sorgen som tar över hela bröstet och bara vill ut i form av tårar eller skrik.. mycket av den där ångesten jag kände för bara några veckor sen, har bytts ut mot lyckobubbel i bröstkorgen. Det har inte hänt något speciellt egentligen, men det är precis som allt som jag kände var helt överfantastiskt har planats ut och blivit en helt underbar vardag. Jag älskar mitt jobb, jag älskar mina vänner och jag älskar framtiden. Jag syns och hörs, men jag har hittat en skön balans i allt, jag får inte ångest för att jag hörs och syns, det är mer så jag är och jag har accepterat mig själv. En kompis var lite förfärad häromdagen då hon insåg hur mycket spontanfester det blir nu när jag är tillbaka.. Men hon sa det i välmening, trots att hon fick gå skapligt bakfull till jobbet i torsdags. I onsdags på krogen träffade jag självklart på slampan också, men nu får det vara slut på våra träffar, han äcklar mig och gör mig bara förbannad..orkar inte ens skriva om honom..han är en nolla helt enkelt! Detta får mig helt osökt in på en annan nolla i mitt liv, idioten..

En dag kom han hem från jobbet, glad och finurlig, han hade gått tidigare från jobbet och köpt en present till mig.. men innan han gav den till mig var han tvungen att kolla en sak med mig.. var det så att jag hade fått de där glasen jag hade hemma på min bokhylla från P?! Det hade jag inte, så jag behövde inte ljuga, men bara grejen att han kom hem och förhörde sig om detta fick igång oroskänslorna i mig, så presenten som han ville ge mig som ett tecken på att vi skulle starta om fräscht nu, blev genast förpestad med historia, osäkerhet och illvilja. det var ett halsband, det var jättefint och jag blev väldigt rörd trots allt, han hade hittat en jätte fin grön sten och jag är väldigt svag för grönt! Detta halsband bar jag jämnt från och med den dagen, även när jag hade kläder som det inte passade till hade jag det på mig, allt för att han inte skulle bli misstänksam.. jag brukade säga till honom att jag kände mig naken utan halsbandet och han verkade mest glad att jag alltid använde det.. först ganska långt efter det tagit slut vågade jag ta av det..det kommenterade han direkt.. för mig var det där halsbandet hoppet, länken mellan oss.. det som gjorde att det faktiskt skulle kunna bli bra.. Men när han blev sur kunde han dra och slita i det för att det ville han minsann ha tillbaka, det var ju hans, han hade betalt det.. Men även när han drog i sönder det sa jag inget, jag fixade en ny kedja och sen bar jag det som vanligt.. Han tog ofta i sönder mina saker när han blev sur, men det var ingen idé, är ingen prylfantast så jag brydde mig inte, därför blev han oftast bara mer sur.. trots att han slängde min mobil i golvet, det kostade mig 600 kronor att laga plus en lam ursäkt att det var hundens fel.. min kamera drämde han i väggen, den har jag inte ens pallat laga.. min dator var den enda han själv inte vågade krascha, å tur var väll det.. i vilket fall brukade jag mest bara titta matt på honom när han hotade att slänga något i väggen.. antingen gjorde han det eller inte.. allt han ville ha var en reaktion..vilket uteblev. Men skulle jag råka ha sönder något av hans grejer blev det ett jävla liv, då skulle jag minsann betala eller ersätta.. en gång slog jag benet i hans databord så hans tangentborshållare damp i golvet, han blev helt tokig, nu var jag tvungen att köpa ett nytt databord till honom.. men eftersom jag inte har tummen mitt i hand, hämtade jag lite verktyg och lagade helt enkelt bordet medan han stod och gormade bredvid, fick iaf tyst på honom när bordet var helt igen.. hehe.. Hans databord och skinnfåtölj var hans allt, han satt där de flesta av dygnets timmar, jag servade och han lovade bli en bättre man, så fort han mådde lite bättre.. bara jag var lugn så skulle han snart vara sitt gamla jag, å då skulle han handla mat, laga mat, köpa presenter, betala tillbaka sin skuld till mig och fräscha upp sig själv.. Och jag gjorde allt som stod i min makt för att vara just lugn, jag träffade inte vänner, jag orkade helt enkelt inte, jag slutade spela fotboll men det var mycket pga mina knä och resan till och ifrån träningarna som var för dryg så det ska jag inte skylla honom för..oftast åkte jag direkt hem ifrån skolan, spelade betapet, gick promenader och tittade på kunskapskanalen.. jag hade en ganska skön tillvaro trots allt, och oftast var det frid och fröjd..så länge inte kunskapskanalen visade något program om någon indianstam i sydamerika där de sprang runt halvnakna i rutan.. för naket kunde jag inte titta på.. tydligen hade det med min uppväxt att göra, eller så var jag skadad för att jag hade haft för många killar.. men jag stelnade alltid till när det var naket på tv.. Ofta när vi kollade på film och det blev naket brukade han kommentera att jag stelnade till, de flesta gånger var kvällen förstörd efter detta.. en gång var han så rasande att han stängde in sig i sitt arbetsrum och tände eld på flyttlådorna som stod där.. det började lukta konstig, men som vanligt var det ju bara för att få en reaktion hos mig.. som han inte fick.. så kall..jag gick helt sonika in och släkte hans lilla brasa.. Men alla dessa händelser fick honom att aldrig må bättre, därför fortsatte jag betala, laga mat och serva i största allmänhet..

Höst

Jag sitter och försöker minnas, men det går bara trögare och trögare.. Det är precis som om jag inte känner den människan som var jag längre.. Men det är klart att det har satt spår i mig som är svåra att dölja.. senast idag på jobbet, sitter jag och har en trevlig fika med två manliga kollegor, då kommer en tredje kille in som är en av dem som skulle tagit idiotens parti om det hade varit dags att välja. Jag slutar tvärt skratta och stirrar blint ner i tidningen framför mig.. Inom en minut inser jag vad jag håller på med och slänger förfärat bort tidningen..
Jag har inte träffat idioten sen i oktober tror jag, och av någon anledning är han inte på jobbet.. på hans schemarad står det att han är sjukskriven.. undrar om det inte är så att han fuckat upp allt ordentligt denna gång.. det är inte utan att jag myser åt tanken att han spelat bort alla pengar, blivit utslängd från lägenheten och kommer snart få sparken.. hehe Helt ärligt skiter jag högaktningsfullt i vad han håller på med, men det är ju bara det där ärret som ligger och skaver.. hur fan ska det bli när vi träffas? Den dagen kommer ju, förr eller senare!

Hela hösten vi hade tillsammans var ett helvete. Han hade sakta men säkert hjärntvättat mig, han är otroligt bra på att prata. I början tyckte jag om att sitta och lyssna på honom, men han gav aldrig utrymme för diskussion.. i timmar satt jag bara och lyssnade på hans ord..om hur man ska vara, hur man ska se saker och jag ställde frågor.. han hade alltid bra, logiska och självklara svar.. jag kände ofta att jag lärde mig mycket från det han sa.. men som sagt det gav aldrig utrymme för diskussion..sa jag något som inte var korrekt, då lyssnade han minsann.. hur menar du nu, varför sa du så.. osv.. så jag höll med. Ibland eller ganska ofta blev jag så full av övertygelse av det han hade sagt.. så jag tog detta vidare till mina vänner.. i deras öron lät det ibland lite väl radikalt.. Den här biten skäms jag otroligt mycket över, för det var ju jag som sa det.. jag minns diskussioner angående kvinnors rätt att bära sjal eller burqa, vems fel krig var.. osv.. Han hade även starka åsikter angående invandrare och tålde inte svarta människor.. att jag hade legat med en neger var något han gärna tog upp och äcklades över..

I skolan satt jag ofta och tittade ut genom ett fönster, jag var ganska okontaktbar.. såg mest till att inte vara tillgänglig, igen ville jag visa att jag levde som jag lärde.. alltså pratade jag aldrig med killarna i klassen .. det blev en ganska ohållbar situation när jag och F hamnade i en projektgrupp bara bestående av killar därav ett ex till mig också.. vilket självklart skapade en viss kallabalik.. och gjorde att svarade jag inte illa kvickt i mobilen när han ringde satt jag ju å flirtade med exet. Jag gick ofta ifrån och hade långa samtal med honom, vilket resulterade i tårar.. ingen sa något om min både fysiska och psykiska frånvaro..men deras tankar kändes..vilket fick mig i en jättejobbig sits.. ena delen av mig ville bara sitta och skratta med.. men den andra delen som jag valde att ty mig till satt i utkanten av bordet och ville bara att vi skulle komma till snabba beslut så jag kunde få åka hem
Vi bakade bullar till gruppen en gång i veckan och när det var min tur fick jag gömma det för honom, bara tanken på vad han skulle tycka om att jag bakar till så många killar skrämde mig.. F visste om hur jag hade det, mer eller mindre.. och hon om någon kunde se när det var bråk i luften.. och det var till henne jag gick för att prata.. jag använde henne för att övertyga mig själv om att jag stannade med honom för att jag ville det.. Jag höll långa monologer där jag klargjorde att allt var bra nu, för nu hade vi minsann ordnat upp det där och det där.. Men egentligen var allt skit, det hade alltid varit det och skulle vara det till slutet.

Sjukt ovärt

Känner mig ensam, liten och har förbannat ont i mitt knä.. var såklart för full för mitt eget bästa i natt..på ett danspalats jag ensam råkade plankade in på när jag gick åt fel håll från toaletten..Jag halkade och föll mer än en gång på det hala dansgolvet i mina alldeles för höga klackar.. sista gången kunde jag inte ens resa mig.. då kommer lägligt några gamla kursare och bär ut mig.. Men jag var för pank för att åka taxi, för full för att klara av en busstur och hade för ont för att kunna gå själv.. självklart såg en av mina kursare sin chans att visa sin manlighet..blir nästan lite patetiskt, på någon vänster hade jag säkert löst situationen ändå.. men just då.. halv tre i en frusen stad, var jag mer eller mindre gråtfärdig och hans förslag om stöttning hem lät ganska lockande.. Men jag var inte värst trevlig, jag har inte ens gillat honom som vän.. vi har inget som helst gemensamt.. dessutom är slampan hans idol, så han vill mest göra allt han gör.. Inklusive gå hem med mig. Det tog väll en timme eller två gå, jag dök i säng, hans närmanden avfärdade jag brutalt..tackade för stöttningen men hade inte riktigt hjärta att slänga ut honom..så han fick vara kvar på ett hörn.. Vaknade imorse fullt påklädd, blev ändå chockad när han låg kvar.. Jag ville bara sova, han gick upp sen kom han och la sig igen.. omg..vi hade inget att prata om, så då gjorde jag det jag är bäst på, prata om mig själv.. vilket gör att jag vet inte ett skit mer om honom nu än vad jag visste igår..
Hade en lite desperat sms konversation med en vän för att få tips på hur jag skulle få ut honom.. När han började prata om att beställa hem pizza, var de dagas att handla snabbt.. trots värkande knä fick jag honom att vilja ha en burgare i stället, vilket gjorde att vi kom iväg från lägenheten.. Fast äta, när maten står uppe i halsen, barn skriker/leker eller vafan dom gör överallt plus att försöka vara trevlig mot en karl jag inte får något som helst utbyte av.. inte ens ett ligg duger han till..blev för mycket.. Jag blev tyst, satt och petade i maten och tittade bara matt mot honom när han hämtade servetter då jag grisat ner mig med dressing i hela ansiktet.. När han dessutom sa att jag såg fräsch ut tog jag min halvätna burgare och gick.. Sjukt ovärt

Äntligen insett?!

Jag började så småningom få svårt att äta, klumpen i halsen, den ständiga oron och närheten till tårarna gjorde att jag mådde för det mesta illa.. det blev jobbigt att äta i närheten av andra, då jag mest satt och petade i maten.. Han var förstående på denna punkten, och var väldigt orolig för min hälsa.. ändå verkade han inte koppla att det var han som var orsaken.. När sommaren började gå mot sitt slut började oron samlas allt mer i mitt bröst, ville bara gråta.. vi hade inte löst ett skit under sommaren och nu skulle denna tid där jag gav honom all min uppmärksamhet vara slut, jag var tvungen att gå tillbaka till skolan.. Fast som jag skrivit innan lovade jag honom vid ett flertal tillfälle att hoppa av bara för att visa hur mycket jag älskade honom.
En parentes på det var när min plastsyster skulle gifta sig i slutet av sommaren, och jag fick dyrt och heligt lova att inte åka.. just bara för att bevisa att jag älskade honom över allt annat, när jag väl lovat att inte åka om inte han sa att det var okej.. gav han sitt samtycke.. resan blev såklart ett rent helvete, och när mina systrar dansade satt jag inne och pratade i telefon med honom.. övertyga honom om att jag inte gjorde något jag inte borde, dagen efter trodde han inte på detta ändå.. Jag radera tillochmed en massa bilder på min kamera, på manliga släktingar för att han inte skulle bli misstänksam...
Men som sagt jag ville mest bara gråta, jag var så uppgiven, men ändå ville jag ha honom.. han visste att jag gjorde allt för honom.. men ändå slutade han aldrig vara misstänksam.. Men när han väl hade fått mig att gråta så mycket att jag inte orkade mer, jag fick helt enkelt andnöd..ofta satt jag och skrek in i väggen..för att rummet var för stort att skrika ut i, mot väggen lät jag sorgen från djupet av mig studsa ut.. Om han var hemma satt jag på golvet vid hans fåtölj som han hade framför sitt datorbord, jag satt på knä och vilade huvudet mot hans armstöd och grät, och bad honom förstå mig.. han sa till mig att försvinna, han hade aldrig träffat en så manipulerande och falsk människa som mig.. han ville bara träffa en normal tjej.. inte ens hans hemskaste ex var så vidrig som jag.. äcklig, uttöjd och horaktig.. Inte konstigt att jag hade blivit som jag blivit.. eftersom jag blivit uppfostrad av en mamma som var en hora, hade bara kompisar som var horor och hade säkert blivit antastad av min pappa och farbror när jag var liten.. ja för något traumatiskt måste ha hänt mig, hur kunde jag annars vara så elak mot honom?! Varför lät jag inte allt det onda komma ut över den som hade orsakat det? Detta var i en sådan situation, när jag satt på golvet vid hans läderfåtölj och grät hysteriskt och lyssnade på hans skottlossning av ord, som han plötsligt slog till mig första gången, rakt över kinden.. för att få tyst på mig som han sa.. och tyst blev jag, chockad framför allt.. Jag vet hur man ska reagera i en sådan situation, jag vet jag vet jag vet.. men va faen hjälper det?! När jag sitter och tror, är helt övertygad.. om att denna, denna situationen är unik.. just denna situationen har ingen annan varit med om.. Han fick panik och handlade snabbt, och smart (?) tog mig i sin famn, och sa allt det man ska säga.. som ja tänkte att det är bara denna situationen som kräver detta.. Han kramade, tröstade.. och sa att han var ju tvungen för att jag var så jobbig, men är jag bara tyst och lugn så behöver ju han inte tysta mig så brutalt?!.. Jag lovade att bli bättre...fatta........... där sitter jag, nyss örfilad och l o v a r att bli b ä t t r e!!!! Han pussade och kramade och blev glad, för han såg det som att jag äntligen insett!!

Hallon/lakrits skallisar

Har under hösten lite krampaktigt och smått panikartat samlat ihop spillrorna av mig själv för att återuppbygga ett socialt liv och en dräglig tillvaro, har haft så bråttom.. för jag har känt hela hösten att jag har bara denna tid på mig.. Att studera är en ganska konstlad och trygg värld att leva i.. och lätt framför allt.. Har under fyra år levt under mottot, det finns inga omfester bara omtentor.. och säkerligen har några av mina omtentor berott på detta, men det har det varit värt..tills nu, hämtade ut mattetentan och förbannade dagen då jag söp skallen i bitar inför första försöket.. nu efter fyra försök.. flertalet hjärncellsdödande fester och en viss brist på motivation.. lyder devisen.. det finns efterfester men inte eftertentor..
Annars var detta den sista dagen för mig på universitetet, efter ganska exakt 4år..det var inte helt utan vemod jag tog det till mig.. den känslan, plus en känsla av att jag står mitt i ett vägval i mitt liv.. jag kan inte bara luta mig tillbaka på mitt vik. nu.. var ska jag, vad vill jag.. och hur ska jag göra det?! Tog jag ett snack med F, hon är bra på att coacha, man måste ha en plan efter målen, så sant som det är sagt.. jag har haft en plan, hela hösten hade jag en strävan att hamna här.. och nu är jag här.. å är överfylld med ångest.. och agg.. varför skulle han ta min tid?! Hade jag fått vara mig själv hade jag inte behövt övertala folk om att jag är bra, jag hade varit steget längre redan nu.. K:s ord ringer i mina öron från förra sommaren.. lämna honom och njut av ditt sista år som student.. Nog har jag njutit min sista termin som student, men är jag klar..?! Känner mig mer vilse än någonsin.. och ändå är jag den som går ut och har redan jobb.. Varför är jag aldrig nöjd? Är de det allt egentligen handlar om.. eller är jag bitter? Känslorna har svallat och jag har svårt att fokusera.. Vill ha någon att krama, som handlar hallon/lakrits skallisar till mig, och lyssnar på bra musik som jag kan sjunga med i.. Nu gör jag allt det där själv.. det är svårt och omysigt att krama sig själv, det är oinspirerande och tråkigt att handla..slutar alltid med att jag står med famnen full av omotiverat ihopplockade varor och en viss ångest hurvida jag har pengar på kortet..och är alltid en hårsmån ifrån att slänga allt i närmaste binge.. dessutom sjunger jag förjävligt och lyckades på någon vänster radera hela min Gladplaylist, nu har jag bara Depp och Mysa kvar.. och utan någon att mysa med blir det jävligt deppigt..

Skönsång

Det bara bubblar i mig, inte vet jag vad.. lycka tror jag! Sjunger ut med Laleh, hon sjunger lite bättre än mig.. men det hörs inte, för jag sjunger högre.. Cause i can´t keeeep the roses, the roses from before.. Det är mörkt, har tänt ljus och det borde nog vara tystare i min lägenhet vid denna tid än vad det är! Men jag är ju glad, jag vill höras.. Å synas och leva..dessutom är jag stört övertrött och käkar nybakad kladdkaka, den jag lovade ha med till min grupp imorgon.. ska spara lite.. den var sjukt god! Känner mig kär..å det är jag nog.. i ett par tre stycken..minst.. ♥ nu ska jag göra en fet playlist och sjunga några timmar till.. puss

Sommar

Han kunde komma insmygande på min avdelning, för att kolla om jag spanade på killar.. han kunde sitta i en soffa en bit ifrån mig bara för att se.. eller vänta på mig som han sa, när jag jobbade.. En gång stod jag på en stege på jobbet, då ringde han mig från sin jobbtelefon till min och sa till mig att han minsann såg mig och undrade varför jag hade spanat på den och den killen.. hehe nästan komiskt nu.. å det dumma var ju att jag hade stått på stegen å spanat på honom, då tror han att jag kollar på kunderna runt honom.. hur fan förklarar man sig i en sådan situationen?!

Än så länge höll bråken sig på en nivå där han var ganska sluten och sammanbiten när det var något som inte passade honom, och jag hysterisk för att jag kände att han aldrig förstod mig.. jag grät, tiggde och bad om att han skulle förstå mig.. Men i nuläget kan jag inte komma på en enda sak från denna sommar som ett lyckligt minne, för så fort vi försökte, förstörde han det genom att ta upp något som jag inte kunde svara på eller, som jag hittade på en snabb.. för snabb lögn på.. så var det igång.. Det var en jättefin sommar, och jag ville bara vara ute.. men jag kände att det var viktigare att få honom på bra humör, så även om det värsta jag vet är att sitta inne när solen lyser gjorde jag det för att han skulle känna att jag var där, jag sa nej till kompisar som ringde och jag tyckte det va skönt att det var så många som lämnat stan eller jobbade mycket.. för då kunde jag utan dåligt samvete ägna hela min lediga tid till honom, för det skulle väll få honom att lita på mig?!
Men inom mig visste jag att det inte skulle gå.. dels behövde jag jobba, även om han ibland fick mig att säga att jag skulle säga upp mig bara för att visa hur tillgiven jag var, i den stunden skulle jag nog kunnat göra det med om det skulle visa sig tvunget.. jobbet gjorde ju att han lätt kunde hälla mer vatten på sin kvarn, likaså alla gånger vi var ute och han såg mig spana på killar.. så händelsen med dagboken föddes ju om varje vecka, varje dag..

Ändå såg jag igenom allt, och såg det ganska klart, min arbetskollega som jag ölade med igår berättade jag allt för den första sommaren, jag var liksom med på att han var en skit, men jag skulle minsann ändra honom.. Jag pratade även mycket med K, hon fick mig att dyrt och helig lova att jag skulle lämna honom, hon erbjöd sig att komma upp som stöd.. och ja sa att det nog vore bäst men ändå.. ändå gjorde jag inget åt det..
Vi gjorde ju även utflykter under sommaren, till mina föräldrar, Stockholm och till Kålmorden, det var min födelsedagspresent till honom, vi hade en toppen dag tills jag spanade på en kille vid björnarna och sen skrattade jag dessutom till ett olämpligt skämt på radio på vägen hem..

En otroligt påfrestande tid, och intensiv.. det var bara han.. jag träffade inga vänner, inte familj eller gjorde någonting för min egen skull denna sommar, allt handlade om att få honom att lita på mig.. eftersom jag gjort fel! Än så länge var jag inte helt i hans våld, eller vad man ska säga.. jag kunde fortfarande prata ganska öppet med några om vad han gjort och hur vi hade det.. men dels ville jag inte ge upp, och dels ville jag få honom att lite på mig.. allt annat hade känts som ett nederlag!

Typiskt

Det sket sig med tentan, ett och ett halvt jävla poäng... får leta upp läraren för kursen, vet inte vem det är dock.. undrar om han är fjäskningsbar.. ska köpa med ett äpple för säkerhetsskull.. Annars har det varit en ganska bra vecka på många sätt..fast vid närmare eftertanke har jag inte lyckats så bra med det jag skulle.. rapporten blev inte klar, å jag sa till min grupp att det fixar jag i helgen.. fast igår kväll var ja för bakis, satt hos V, tvättade och tvingade henne till att titta på På spåret med tokmycket godis.. å ikväll ska jag dricka öl med en arbetskamrat... nödvändigt ont.. Imorgon bjuder min söta vän på mat efter jobbet.. å måndag börjar jag klockan 6.. Helt ärlig, är färdig i skolan.. bryr mig inte längre.. Men på tisdag ska hela gruppen träffas en sista gång och faktiskt göra färdigt den förbenade rapporten.. en otroligt seglivad historia..
Presentationen gick inge bra den heller, timmen innan, kom vi på att vi kanske ska gen-repa eftersom vi gjorde om den till svenska.. men vi repade aldrig, så som sista redovisning på universitetet gör jag den sämsta presentation jag någonsin gjort, bådar gott detta.. suck.. Kvällens fest var däremot mer lyckad.. min jag-är-inte-intresserad-teknik funkade bra och jag sov gott hos slampan, inte så snällt att kalla honom det, han är ju trots allt ganska snäll och vi har sjukt kul tillsammans, men han är så lite pojkvänsmaterial att det finns inte.. han frågade om jag skulle kunna bli kär i honom, jag sa nej.. även om jag skulle kunna skulle jag aldrig erkänna det.. eller berätta det för honom..
Satt på fikan på jobbet och pratade med en tjej som mer än gärna ville prata om idioten, å hunden.. jag var mer artig än intresserad, men hon gav sig inte.. när hon för tredje gången sa att han är för rolig sa jag till.. att han är inte det minsta rolig bara dum i huvudet.. då blev hon tyst.. det blev lite jobbigt i luften.. så jag gick.. Känner att jag är dålig på att skriva om det jag faktiskt borde skriva om, men jag vill på något sätt inte gräva längre.. eller jo, men inte nu.. jag har fått så mycket distans till allt, jag är inte ett nervvrak i samma utsträckning längre och jag börjar ta för mig av livet, han är bara ett ont minne, en sårskorpa jag inte vill pilla på! Men jag måste, jag måste skriva klart, för att bli av med allt i mitt huvud, en gång för alla.. men inte idag.. idag är det lördag å jag ska dricka öl.. puss

Tenta

Oavsett resultat är tentan skriven, detta är den tenta jag i särklass gjort flest gånger.. detta var omgång nummer 4.. detta är också den tenta som jag pluggat minst till varje gång, jag tror att vid 6e gången ungefär, kommer jag klara den på erfarenhet.. så det är ingen idé att få panik..fick en liten uns panik efter tentan då jag och min tentavän jämförde några svar för att inse att vi svarat helt olika på nästan allt..
Men nästa vecka är jag en heltidsarbetande kvinna.. å typ vuxen.. på frågan vad jag skulle göra med min första lön sa jag färga håret och resa till Umeå! Byter frisyr ungefär lika ofta som karlumgänge och vanliga dödliga byter underkläder.. har testat det mesta, menar både i hårväg och karlväg.. så jag om någon borde veta vad jag vill ha by now.. fortfarande både hår och karlar..
Är som sagt mitt uppe i en kaosartad tillvaro denna vecka,är redan fredag i mitt huvud.. har fått stressfinnar på hakan, kan ju inte påstå att jag stressar speciellt mycket, det kan med andra ord också vara choklad-ätar-finnar.. när jag tentapluggar har jag inga som helst begränsningar när det gäller mat och godisintag.. och är ju något svag för choklad.. men nu ska det bli ändrade vanor, ska bli nyttig och ha matlåda till jobbet varje dag, inte för att de är speciellt nyttiga, dess energivärde kan diskuteras, men ekonomiskt ska jag nog kunna komma undan med någon krona

I vår vill jag också ta trumlektioner, men de är dyra och mitt arbete med universums mest missanpassade arbetstider kommer inte tillåta någon som helst veckoaktivitet som har fasta tider.. ska ringa å kolla om de har flextider på trumandet.. hur ska jag annars kunna bli trummis..

Har på något sätt släppt alla spärrar när det gäller att prata om idioten på jobbet, jag pratar vitt och brett, bryr mig inte längre.. är dock lite rädd för hur det ska bli första gången vi ses.. Kommer säkert nojja över vid vilket bord jag sitter eller vilka han kan ha sett mig prata med, men jag ska stå på mig!!! ta mig faen.. det roliga i kråksången.. kul uttryck.. är att alla jag pratar med har i stort samma uppfattning om honom, gammal som ung..å den är inte speciellt positiv.. å det känns så skönt att jag visar att jag har definitivt tagit avstånd från honom.. de måste ju undrat vem jag var som var med honom.. jag kan inte verkat speciellt kul..
Det hade varit kul om han kunde läsa denna blogg, han hade säkert haft en hel del att komma med.. han tycker säkert att jag har överdrivet och hittat på många situationer.. han kommer kalla mig lögnare och tycker jag har lagt dåligt med fokus på min roll i det hela.. som hans psykolog sa.. hade det bara varit hans fel hade jag inte stannat så länge.. Men jag ska fortsätta historien i kronologisk ordning, där jag slutade sist under vår första sommar tillsammans.. men inte ikväll.. Så får jag väll se vad jag kommer fram till..

Motivationssökning

Största delen av dagen har jag legat på mitt köksgolv, på min nya trasmatta.. den är fin, det lyser upp hela mitt kök.. men det hjälper inte..köket är infekterat av matte.. över hela bordet ligger papper.. siffror, formler, kom ihåg papper.. ligger jag på golvet slipper jag se skiten.. Har varit en i särklass skitdag..
Det lilla hopp jag vaknade med idag gav jag bort till en vän som behövde det mer än jag, hans far hade gått bort under julen och jag gav det jag hade.. sen blev jag tom.. efterlyste motivation på internet, fick svar att alla behövde hålla hårt i den de hade själva.. så jag blev utan.. måste förbrukat min eller förlagt den.. suck dålig dag att tappa bort motivationen.. Tvingade mig ut på promenad, trodde inte jag skulle hitta motivationen i snön, men jag tänkte att solen kunde skingra mina mörka tankar, det gjorde den.. fast väl inne var jag ensam igen.. solen ville stanna ute, motivationen var fortfarande spårlöst borta och matte talen hoppade runt och skrattade åt mig.. de hade skitkul.. Gick och la mig, somnade på stört men vaknade efter en liten stund, det var någon som bultade, inifrån.. det bultade så till den grad att jag for upp med ett ryck, det var ångesten som hade hittat mig, jag försökte förklara att jag behövde bara en paus, ångesten är smartare än så.. han såg att jag ljög och manade ut mig i köket.. där drack jag kaffe till jag blev yr.. matte talen hade slutat sin fest, och låg nu däckade lite överallt, ville också på fest.. ville synda, bara lite.. men inte ens en cigg kunde jag ta.. för jävla kallt ute.. funderade på bib:en i skåpet ringde V, vi enades om att det inte var så smart att dricka vin ikväll, skulle bli för sega imorgon.. fru Sunt Förnuft kom på besök, hon åt middag med mig, och sen räknade jag en stund.. hon höll mig sällskap, hon pratar inte så mycket men jag tycker om hennes närhet..främst för att hon hjälper mig med koncentrationen.. hon jobbar natt i helgen och lovade komma in med motivation.. jag hade inte förlagt den, den var slut som jag befarat.. men man får ny det sa fru Sunt Förnuft

Lögner

Sommaren började bra och jag hade gett mig tusan på att få detta förhållande att funka.. trodde ju då att det var det som krävdes.. min fulla uppmärksamhet! Mina vänner utanför stan skulle styra upp något event, jag tyckte vi kunde åka dit tillsammans.. det kunde vi inte.. varför kunde jag aldrig ta det lugnt och koppla av, varför skulle vi alltid fara runt.. jag fick ringa och tacka nej, hittade väll på en lam ursäkt.. men jag tänkte att det kommer ordna sig med tiden.. bara vi får ta det lugnt tillsammans först så kan vi åka runt en massa sen..
Jag hade flyttat till en egen liten lägenhet, jag gillade den.. skulle aldrig sova en enda natt själv i den, under de sju månaderna jag bodde i den..vi skulle aldrig heller dela några nätter i den.. för den lägenheten var förpestad av mitt gamla liv..i denna lägenhet väcktes en helt annan sida av honom till liv.. den som grävde sig in i allt vad mitt liv hittills hade bestått av.. det började med en fundering från min sida över hur många tjejer han hade varit med..det hade inte jag med att göra, men eftersom jag nu hade frågat så kunde jag väll lika gärna själv svara.. hade lite halvdålig koll och kände att detta var farlig mark så jag uppskattade antalet och drog av ett par.. för att vara på den säkra sidan.. trodde jag.. det tog hus i helvete.. tror det var här ordet hora började användas..

En kväll i min lägenhet satt han med min dator i knäet, jag hade inte koll på vad han höll på med.. plötsligt frågar han om ett namn, jag kopplar för sent.. tydligen har jag varit inne på dennes facebook sida, och det är ett gammalt ligg.. hur kunde jag?! Jag hittade på någon halvtaskig ursäkt.. för sanningen.. sanningen var aldrig okej, är det konstigt att jag alltid snurrade in mig i ett hörn?

Han var vansinnig, han stack från lägenheten..jag sprang efter mitt dumma nöt.. fick tillbaka honom, lovade honom guld och gröna skogar.. han satte sig åter med min dator.. mitt lama skämt om att "låt inte facebook komma mellan oss" blev ett sarkastiskt citat han ofta använde under vår tid tillsammans.. Nu ville han för första gången veta om det var mer jag gick bakom hans rygg med..vi gick igenom min dator tillsammans..han var i chocktillstånd, bilder på ex, fester, killkompisar.. han hittade inte ord.. jag var utan tvekan stadens största slampa..hur skulle han få bukt med mig!?
Det hade säkert inte gått en månad sen fråga-chans-lappen och jag var redo att göra allt för att han skulle acceptera mig.. dagen efter ringer han mig på jobbet, och är glad.. några timmar senare känner jag på mig att något är fel.. jävligt fel.. försöker ringa honom han svarar inte.. jag går igenom i mitt huvud tusen gånger.. vad kan ha hänt!? Han sitter nere vid vattnet, nu är det slut.. han vill inte mer, han är i sluten.. jag är helt förtvivlad.. vad faan har hänt?

På hans lediga dag har han varit i min lägenhet, då hittar han ett papper stickandes ut från mina böcker, det var P:s avskedsbrev.. ett svar han gav mig på ett brev jag skickade till honom.. det avslutades med Jag älskar dig också.. Idioten tittar var brevet kommit ifrån, det är från min dagbok.. som han genast sätter sig för att läsa.. desto mer han läser desto fler av mina lama ursäkter och undanflykter för att blidka honom rinner mellan fingrarna som sand.. inget av det jag sagt har varit sant.. på någon sida hånar jag honom.. han är sårad.. jag blir ledsen, inte för att han läst min dagbok, inte för att jag blivit missförstådd, inte för att jag har börjat bli ett nervvrak i hans närhet.. utan för att jag har sårat honom!!!!!
Denna händelse blev sen grunden för vårt förhållande, vad vi än gjorde drog han upp detta.. härifrån blev jag en hora, en falsk människa och en med ett hjärta av sten som inte bryr sig om andra människors känslor.. ganska långt från min egen självbild..

För att för en gångs skull få rättfärdiga mig själv måste jag lägga till några rader, egentligen skulle jag vilja ta det direkt med honom.. men så kommer aldrig bli fallet..
Ja, jag ljög.. för att jag kände redan tidigt i vårt förhållande att du inte ville veta av denna sanna bilden av mig..
Ja, sen ljög ja för jag kom aldrig ihåg mina första lögner..
Ja, å sen fick jag ändra hela historien för att jag skulle lättare komma ihåg den nästa gång..
Ja, sen ljög ja nog om den också..
Ja, jag hånade dig.. men det var för att jag ljög ju för dig, och bara anledningen att jag kände att jag behövde ljuga för dig är väll värt att håna dig för!?
Ja, jag var inne på ett gammalt liggs facebook sida.. so what?
Ja, jag hade gamla bilder, mejl, texter sparade.. det kallas minnen!! Och du din jävla kossa fick mig att slänga allt!!!! varför kunde det inte bara ligga i källaren? Du visste väll inte ens hur man tog sig ner dit, det vet du väll fortfarande inte.. för då hade du ringt och skällt ut mig över allt skräp jag lämnat där.. haha, det är den rosa lilla nyckel.. btw..
Ja, jag jag skrev ett avskedsbrev till P, ett sådant kommer jag aldrig bemöda mig att skriva till dig, mina känslor svalnade innan jag kom så långt..

Och skulle du fråga mig nu om något jag ljugit om, så skulle jag nog bara hitta på ett nytt svar, jag vet inte kunde aldrig din hjärna ta in!

Sörj ej den gryende dagen förut. Njut av den flyende hvarje minut

Nörderi

Ikväll kommer V, vi ska äta björn och dricka vin.. behöver stimulera min överarbetade mattehjärna.. eller så värst överarbetad är jag inte, gör ju allt annat än just pluggar, hela tiden.. typ städade köksgolvet med en disktrasa..detta är otroligt tidskrävande..tog en promenad till affären..när jag kom tillbaka fick jag lägga mig i badet för att mjuka upp min stelfrusna kropp, där låg jag och filosoferade över vem som egentligen äger världen.. kom inte fram till så mycket..sen skulle jag ju äta..och bädda om i sängen med mina julklappssängkläder blev plötsligt prio 1. Inte nog med det så sov jag till 11 idag..

Detta kan bli min sista tenta någonsin.. sen kan jag benämna mig ingenjör.. det är ganska nördigt, hela jag är ganska nördig.. tycker om att nörda ner mig i saker och dricka vin..helst samtidigt! Nu är jag mest inne på att träna trumkomp och leka med min ritbräda.. V är också ganska nördig, sist hon kom hit med pizza var hon djupt fundersam över om pizzan höll sig varm längst om man cyklade snabbt eller långsamt.. det nörderispåret är inte min gebit.. dagen efter ringde hon mig på jobbet för att berätta att hon satt in det i en formel som nu berättade att man ska cykla långsamt för att hålla pizzan varm längst..hon vill träffa en snygg nörd, typ fågelskådare.. Jag håller med henne om att en nörd hade varit trevligt, fast jag vill inte ha någon fågelskådare..är rädd för de flesta djur dessutom är det kallt i skogen.. Jag vill nog ha en lagom nördig, lagom söt och lagom snäll karl.. som har ett fint hjärta.. Borde väll inte vara så svårt att hitta?! Fast just nu är jag nog ganska nöjd med mig själv och mina livsfunderingar.. är det Reinfeldt som äger Sverige.. deklarerar han för det som egendom? Är det avdragsgill egendom?

I en lånad lya

När jag hade flyttat från P och bodde tillfälligt men ändå själv började saker sakta men säkert förändras mellan oss.. För det första berättade han om sin bakgrund,vilken inte var rosenröd..men förutom att den borde avskräckt mig från att fortsatt förhållandet har den i stort sätt inget med vårt liv att göra, behöver inte slänga mer skit på honom..det är hans historia, inte min..

Han tyckte helt plötsligt att jag tog för lång tid på mig att avsluta relationen med P.. Han började påpeka att jag festade för mycket.. När jag varit och ätit lunch på stan med en av mina bästa killkompisar blev han helt nervös och frågade om hans mamma hade sett oss.. Det var småsaker hela tiden som tillslut skapade en ständigt återkommande oroskänsla i mitt bröst..
Han frågade alltid gulligt men ändå grävde han i min hjärna när han frågade varför jag inte ringt, eller varför jag tryckt av samtalet eller inte svarat när han ringt.. helt plötsligt blev jag besatt av att ha telefonen i min absoluta närhet..

En kväll hade jag lite vänner hemma hos mig, vi drack vin och spelade spel.. bland annat var P där, vi var trots allt fortfarande kompisar..Han ringde mig på kvällen, tyckte jag lät kaxig på telefon..oroskänslan började spridas i kroppen och jag skickade hem mina vänner lite barskt och sprang iväg för att möta honom.. kommer ihåg att vi satt på en bänk i stan, och han hade funderat på att vi kanske inte skulle träffas mer.. han reste sig upp och ville gå, åh vad jag önskar att jag lät dig gå..

Men det var fortfarande tidigt, jag ville veta mer om honom.. jag ville vara en tjej som han ville ha.. det var det som var viktigt då, och jag visste att när jag var färdig med mina uppdrag i skolan och tentor för sommaren skulle jag ha all tid för honom.. bara han lät mig hållas några veckor till..

På valborg var jag på studentfest, han mötte upp mig och F på Mc Donalds där vi satt råfulla klockan åtta på kvällen.. Jag gick med honom hem, jag var kaxig och glad, vet att jag sa att jag hade honom runt mitt lillfinger.. hehe Han blev arg.. detta ledde till vårt första stora bråk.. Men han bestämde ganska snart att vi aldrig skulle sova osams, så det var nog ganska lindrigt..

När vi hade avslutningsmiddag med klassen på stan lät jag honom träffa mina vänner första gången, han var charmig och hade djupa samtal med tjejerna, min killkompis rök han självklart ihop med..angående någon ölsort.. vi tre hade följe till min väns lägenhet för jag skulle hämta något där.. det var en stel promenad, och när min vän drog ett sexskämt och jag skrattade med var det kört, ni skulle aldrig bli vänner eller ens träffas igen, och det var också då jag valde bort min vän framför honom..

När min mor och syster sen kom för att hälsa på hade terminen precis tagit slut, vi fyra skulle ha en mysig kväll med middag och en öl på stan.. efter den kvällen hade oroskänslan hittat en bekväm ställning i mitt bröst, och där blev den liggande.. Han drog mig åt sidan flera gånger, viskade saker som jag gjort fel, eller saker han ville ha svar på direkt.. var det så att jag spanade på killen i vitt, nehe.. okej, såg väll bara ut som det.. spanar han på dig i rött där framme, har du legat med honom..nehe okej.. osv.. denna eviga följetong..
Efter en massa öl ville syrran ut å dansa, jag med för den delen.. han fick snällt sitta med mor i soffan medan vi röjde, så värst mycket röj blev det dock inte.. han var sur, pratade inte med mamma och än en gång valde jag honom framför mitt förnuft.. syrran blev sur..hela vägen hem skällde han..

Egentligen såg jag allt detta redan då, och han kände säkert också att vi inte var så bra för varandra.. ändå ville jag se var det kunde leda, jag ville ge det en chans till.. Men jag tror inte sommaren hade varit i många veckor då det som skulle förstöra hela vårt förhållande på riktigt hände..

En fråga-chans-lapp

Vi träffades några kvällar i veckan efter personalfesten.. tog oftast promenader, det var väldigt kallt.. jag hade vita tygskor,fast det fortfarande låg snö.. Vi gick runt i stan och pratade om allt mellan himmel och jord, jag vet att jag tyckte han verkade så mogen, vuxen på något sätt.. Jag var vid den tiden fortfarande mitt gamla jag, men det var kanske redan här det började förändras.. i så små steg, att jag inte själv förstod det..

Det var en hektisk vår för min del, alltid var det något på gång, så jag hade egentligen inte tid med någon romans.. för det var nog så jag såg det, det var mer leken och spelet som lockade..
Han brukade göra sig lustig över hur mycket jag hade för mig hela tiden, och han såg fram emot när vi skulle få mer tid för varandra.. visst hade jag mycket, jag var ordförande i studentföreningen, sponsoransvarig i arbetsmarknadsdagens projektgrupp, spelade fotboll i ett lag 5mil från stan dessutom var det jobb på helgerna och heltidsstudier i veckorna.. utöver det, åkte jag till Barcelona med familjen en sväng, anordnade min 25års fest och åkte till kompisar och firade deras 25års dagar.. dessutom hade jag ju sambo, som jag försökte ha något slags förhållande med mitt i allt kaos..
Men han lät mig hållas, iaf till en början..när vi hade träffats ca en månad, var jag hemma hos honom första gången, jag vet att när jag gick den långa raksträckan till honom ville hela jag vända om flera gånger, när han sen mötte mig och luktade alldeles för mycket parfym ville jag bara springa.. men det gjorde jag inte.. hemma hos honom satt jag stel i ena änden av soffan han i andra.. det var en tillgjord situation, och här var det nog främst min envishet som fullföljde hela kvällen, jag ville inte vara en som inte verkar konsekvent.. eller nått.. det ena ledde så småningom till det andra och vi hade sex.. också det äcklar mig nu.. kort därefter i mitten av April gjorde jag slut med P, och flyttade till en kompis för tillfället obebodda lägenhet.. Det var under den en och en halva månaden i denna lägenhet som jag borde hört alla varningsklockor.. för även om det gått en tid nu, så ser jag allt klart.. allt fanns där, redan då.. Den 26:maj skulle jag åka på avslutningsresa med projektgruppen, på stan innan jag åker lämnar han en lapp i min hand som jag öppnar först på bussen.. det var en fråga-chans-lapp..med rutor att sätta kryss i..

Från början

Nu när det varit jul och jag har träffat många gamla kompisar har det också blivit mer och mer naturligt för mig att prata om min tid med idioten. Den distansen jag nu fått till honom gör att jag har mer eller mindre börjat avsky honom.. Jag börjar starkt tvivla på att jag verkligen älskat honom, än mindre tror jag att vi var menade för varandra.. Det hela handlar om någon slags hjärntvätt av det grövre slaget.. För att förstå var denna hjärntvätt började och hur jag kunde fastna i detta förhållande måste jag tillbaka till början, den där våren då jag smet iväg från P för att träffa idioten i smyg.. han har på senaste fått detta smeknamn, och det är väll hyfsat passande..

Det var en lördag i mitten av mars, vi jobbade helg, och snackisen i personalmatsalen handlade om kvällens personalfest, jag satt en bit bort men hörde att han sa att han inte skulle med på kvällen.. vet att jag tyckte detta var tråkigt, men sen funderade jag inte så mycket mer på det.. Jag och några tjejer träffades direkt efter jobbet och förfestade lite, sen bar det av till personalfesten..
På festen var det en bordsplaceringslek som gjorde att jag hamnade mitt emot honom, han kom iaf..vid ett långbord.. därefter hade vi varandras fulla uppmärksamhet hela kvällen.. jag tyckte det var roligt att han hade en massa tjejer efter sig, skrattade åt honom när hundrade tjejen ville sitta i hans knä eller bli bjuden på drinkar.. tjejen han hade dejtat hela vintern såg att jag var ett hot och försökte bli kompis med mig.. hela kvällen spelade jag med, det var inte så att jag hade planerat eller egentligen ens ville ha honom.. men det blev en sport.. löjligt, utan tvekan..
Det blev en tävling som jag betalade ett onödigt högt pris för att vinna..

När kvällen blev till ända var det dags för hamburgare, vi var några stycken som tog följe, bland annat han, jag och hans dejt.. fattade aldrig då vilken relation de egentligen hade..fick senare reda på att de dejtat i ett halvår, men han inte ville stå för det utåt, så ingen fick veta..men därför tyckte han också att han fick göra vad han ville mot henne.. hon blev otroligt sårad när han ringde dagen efter och gjorde slut..

Vi smet från hamburgerkön och var plötsligt själva för första gången, vi tog en lång promenad, jag kommer ihåg att vi pratade om otrohet, jag sa att jag inte var svartsjuk..jag vet att jag försökte föra en dialog angående att otrohet sitter mer i huvudet än i handlande.. jag vet vad jag menade med det, även om jag också känner att det knappt är försvarbart.. jag har fått äta upp dessa ord många gånger och det är ändå bara från vår första kväll tillsammans.. Vi pratade också om kompisar och jag berättade att jag tyckte om att åka runt och hälsa på alla vänner, att jag hade många bra killkompisar och att jag dricker gärna öl och tittar på fotboll.. allt detta skulle han ta ifrån mig.. ändå kysstes vi första gången utanför Mcdonalds den natten..