Har under hösten lite krampaktigt och smått panikartat samlat ihop spillrorna av mig själv för att återuppbygga ett socialt liv och en dräglig tillvaro, har haft så bråttom.. för jag har känt hela hösten att jag har bara denna tid på mig.. Att studera är en ganska konstlad och trygg värld att leva i.. och lätt framför allt.. Har under fyra år levt under mottot, det finns inga omfester bara omtentor.. och säkerligen har några av mina omtentor berott på detta, men det har det varit värt..tills nu, hämtade ut mattetentan och förbannade dagen då jag söp skallen i bitar inför första försöket.. nu efter fyra försök.. flertalet hjärncellsdödande fester och en viss brist på motivation.. lyder devisen.. det finns efterfester men inte eftertentor..
Annars var detta den sista dagen för mig på universitetet, efter ganska exakt 4år..det var inte helt utan vemod jag tog det till mig.. den känslan, plus en känsla av att jag står mitt i ett vägval i mitt liv.. jag kan inte bara luta mig tillbaka på mitt vik. nu.. var ska jag, vad vill jag.. och hur ska jag göra det?! Tog jag ett snack med F, hon är bra på att coacha, man måste ha en plan efter målen, så sant som det är sagt.. jag har haft en plan, hela hösten hade jag en strävan att hamna här.. och nu är jag här.. å är överfylld med ångest.. och agg.. varför skulle han ta min tid?! Hade jag fått vara mig själv hade jag inte behövt övertala folk om att jag är bra, jag hade varit steget längre redan nu.. K:s ord ringer i mina öron från förra sommaren.. lämna honom och njut av ditt sista år som student.. Nog har jag njutit min sista termin som student, men är jag klar..?! Känner mig mer vilse än någonsin.. och ändå är jag den som går ut och har redan jobb.. Varför är jag aldrig nöjd? Är de det allt egentligen handlar om.. eller är jag bitter? Känslorna har svallat och jag har svårt att fokusera.. Vill ha någon att krama, som handlar hallon/lakrits skallisar till mig, och lyssnar på bra musik som jag kan sjunga med i.. Nu gör jag allt det där själv.. det är svårt och omysigt att krama sig själv, det är oinspirerande och tråkigt att handla..slutar alltid med att jag står med famnen full av omotiverat ihopplockade varor och en viss ångest hurvida jag har pengar på kortet..och är alltid en hårsmån ifrån att slänga allt i närmaste binge.. dessutom sjunger jag förjävligt och lyckades på någon vänster radera hela min Gladplaylist, nu har jag bara Depp och Mysa kvar.. och utan någon att mysa med blir det jävligt deppigt..
Annars var detta den sista dagen för mig på universitetet, efter ganska exakt 4år..det var inte helt utan vemod jag tog det till mig.. den känslan, plus en känsla av att jag står mitt i ett vägval i mitt liv.. jag kan inte bara luta mig tillbaka på mitt vik. nu.. var ska jag, vad vill jag.. och hur ska jag göra det?! Tog jag ett snack med F, hon är bra på att coacha, man måste ha en plan efter målen, så sant som det är sagt.. jag har haft en plan, hela hösten hade jag en strävan att hamna här.. och nu är jag här.. å är överfylld med ångest.. och agg.. varför skulle han ta min tid?! Hade jag fått vara mig själv hade jag inte behövt övertala folk om att jag är bra, jag hade varit steget längre redan nu.. K:s ord ringer i mina öron från förra sommaren.. lämna honom och njut av ditt sista år som student.. Nog har jag njutit min sista termin som student, men är jag klar..?! Känner mig mer vilse än någonsin.. och ändå är jag den som går ut och har redan jobb.. Varför är jag aldrig nöjd? Är de det allt egentligen handlar om.. eller är jag bitter? Känslorna har svallat och jag har svårt att fokusera.. Vill ha någon att krama, som handlar hallon/lakrits skallisar till mig, och lyssnar på bra musik som jag kan sjunga med i.. Nu gör jag allt det där själv.. det är svårt och omysigt att krama sig själv, det är oinspirerande och tråkigt att handla..slutar alltid med att jag står med famnen full av omotiverat ihopplockade varor och en viss ångest hurvida jag har pengar på kortet..och är alltid en hårsmån ifrån att slänga allt i närmaste binge.. dessutom sjunger jag förjävligt och lyckades på någon vänster radera hela min Gladplaylist, nu har jag bara Depp och Mysa kvar.. och utan någon att mysa med blir det jävligt deppigt..
1 kommentar:
angra inget, det lonar sig inte. student eller ej, nu ar det din tid att njuta!
<3 / K Im only a phonecall away
Skicka en kommentar