Fyra minuter

Spottade precis ut en snus jag glömt att jag hade i munnen. är nog väldigt hungrig. är trött med all säkerhet. och så lite ångest på det. inte så lite heller. läskigt nog har jag lärt mig att ta bort ångesten, det läskiga i det är att jag inte riktigt vet var den tog vägen. jag menar om jag fysiskt såg den lämna min kropp, hade det varit lugnt, då hade jag kunnat springa efter och låsa in den. men nu kan det lika gärna ligga och kura bakom ett revben, kanske flög den ut genom mitt öra och ligger nu i sängen och väntar. tusan. för trött och okoncentrerad för att hålla koll.
men vaktmästaren kom hit. jävlar vad jag gillar honom. jo för det är mer nu. typiskt. han är fortfarande upptagen. försökte hålla mig sansad och inte göra något som skulle hugga i hjärtat sen. men han luktade lite för gott, var lite för söt, skrattade lite för charmigt och var så avslappnad att ja.. vi kysstes.
och det kändes ju bra.
vill inte fiska i hans relation. men de bor tydligen ihop. tusan. sa att jag inte ville veta mer. desto mindre jag vet desto bättre, inbillar jag mig.
tankarna flög snabbt över till när jag träffade idioten och var i samma situation som vaktmästaren. skapade en viss förståelse för idioten. fast han var en idiot, det är inte jag. om jag skulle bli ihop med vaktis kommer jag aldrig att misshandla honom. en jävla skillnad.
jag vet inte vad jag ska säga, det känns inte ens hopplöst, inte jublande glädje heller. mer, tråkigt och som att jag har varit med om hjärtesorg förr, och därför reagerar inte min kropp längre. jag vågar liksom inte tro, hoppas eller knappt drömma.
han frågade mig varför jag var singel. jag sa att jag inte träffat en man som gör mig knäsvag. la till att jag inte alltid varit så snäll mot karlar och att jag har kommit från ett dåligt förhållande. sen pratade vi inte mer om det.
mitt förflutna och hans flickvän ägnade vi ca fyra minuter åt, resen av de två timmarna bara var vi. så fantastiskt. synd att de fyra minutrarna är de som påverkar oss mest. och att det där att bara va, blir åtsidosatt.
suck det är blandade känslor. självklart vill jag inte att han ska ha tjej. men jag vill inte heller ha mitt förflutna med idioten. orkar inte ha den ryggsäcken.
kanske ska gräva ner den, stänga bloggen och sluta i emma-gruppen. och aldrig mer nämna det?!.. men kan tyvärr inte göra det än, är inte klar. vet inte när det blir, men jag vet att jag kommer att veta när det är dags. kanske ska köpa en spade sålänge?!