Mellanlandar i verkligheten

semestern tog definitivt slut idag. började jobba klockan sex och sprang på idioten. och fick tampas med sommarjobbare rättare sagt, de fick tampas med mig som jag något opedagogiskt försökte förklara saker för. det är inte deras fel att jag är någon helt annanstans i mitt huvud. orkade inte riktigt fokusera. men det var ändå skönt att komma tillbaka till jobbet. det var skönt att landa i en lite normalare tillvaro. prata skit med fina människor. skratta åt idioten och få utlopp för mitt städbehov.

i lördags hade vi sista inspelningen. jag röstades ut. vilket både jag och teamet hade förutspått. killen tyckte att jag var för estetisk. något han hade rätt i iaf. efteråt satt jag och åt hamburgare med teamet, de skämtade och ville fixa en blinddate till mig. de kom på att en nära vän skulle komma till avslutningsfesten på kvällen och skickade sms till honom med bilder på mig.

sen åkte jag hem.

och fick sms från upptagna mannen:

ring mig när du har en lugn stund. har en möjligen idiotisk idé inför kvällen.

jag fick dock inte tag på honom. hans lur var avstängd. jag åkte på fest och mötte sen upp teamet på krogen. jag blev presenterad för min blinddate. som visade sig vara en lång och trevlig karl. vi skrattade och pratade och jag ignorerade blickarna från upptagna mannen som brände i ryggen. när hela gänget var samlat var det dags att gå till nästa ställe. jag och upptagna mannen hamnade på efterkälken. han förklarade sitt sms. han hade velat träffa mig tidigare och vara med mig hela kvällen. jag var mest tyst. han frågade om han sagt något olämpligt. jag var nog mest smickrad. en aning konfunderad och började dessutom bli dragen. han frågade om han fick tillbringa natten med mig igen. då blev vi lämpligt avbrutna.

inne på krogen var drinkbordet dukat, de var dans och stohej. upptagna mannen sa att han skulle gå efter ett tag och ville att jag gick tio minuter efter honom. när han gått började jag dansa med blinddate killen. och det tog definitivt mer än tio minuter innan jag i mitt tyckte tog mig därifrån diskret.

vad som hände sen skrev jag ju om i förra inlägget. Efter vår korta med intensiva randez vous fick han jäkligt bråttom. jag stod lutad mot en byrå endast iklädd handduk och lyssnade på hans lama ursäkter. min telefon började ringa igen som den gjort oavbrutet under hela vår träff. upptagna mannen råkar se vem som ringde. det var blinddate killen. upptagna mannen fnös.

så fort dörren slagit igen bakom honom. messade jag till honom det jag inte kunde förmå mig att säga:

inte utan att det känns konstigt. intensivt och på ngt sätt onödigt. du är en härlig människa. önskar att allt vore lättare.

han svarade:

håller med. men allt blir bra, som man säger. må så himla gott nu. vi hörs!

sen ringde jag upp blinddate killen i ren hämnd. han kom hit. han var trevlig och rolig. lite för rolig. det som var tänkt som en hämndaktion blev bara jävligt mysigt. så pass trevligt och mysigt att han stannade till morgonen då vi tog en taxi till stan. gick hand i hand över torget och åt frukost på kafé.

kanske ska vi träffas igen.

bevisligen är jag sjukt dålig på hämnd.