torsdag 22 april 2010

Break down

Morgan hette Mårten, och var inte fullt så nervös som jag föreställt mig. Jag pratade dessutom mer än vad jag trodde att jag skulle kunna göra. men jag har ju också en fixidé om att alltid prata när det blir tyst. tror dock inte att det finns något som heter pinsam tystnad i ett terapirum. jag börjar väldigt sällan gråta nu för tiden, för att inte säga aldrig. men när jag i ord skulle beskriva hur mycket jag hatar, hatar och hatar idioten fylldes mina ögon av tårar och det var nära jag tog en av servetterna på bordet. passligt, här har nog många människor gråtit, jobbigt att tänka på hur många som mår dåligt, och så tänkte jag på Mårten, vilket konstigt jobb, lyssna på gråtande människor. eller så är det bara jag som inte gillar gråtande människor. det kändes lite skumt att berätta min historia för en okänd människa, som jag inte har något skäl att be om ursäkt till, förståelse eller bara vill ventilera med. jag fick intyga mig om att han gillar sitt jobb, och han får ju trots allt betalt. han tyckte jag skulle fundera på om jag ville gå på ett traumatiskt centrum, jag var tvungen att kolla om det var nödvändigt, vad innebär att vara traumatisk, det visade sig att jag nog låg i riskzonen.. typsikt. då var det fastställt. med en ny tid, en klump i bröstet och tårar i ögonen lämnade jag rummet en timme senare, finaste K satt utanför och vi tog en tur på stan. ventilerade i mängder. funderade mycket på om den där kanten, är vägen jag måste ta för att bli kvitt all ångest och klumperier i mitt bröst. det kanske kvittar hur mycket jag skriver och ventilerar om det i själva verket är ett dyk ner i avgrunden jag måste för att kunna klättra upp och stå på en stabil grund utan stup. men om så är fallet så måste jag boka in ett break down, jag har helt enkelt inte tid att bryta ihop nu. men det börjar fan bli lite svårt att blunda för den, kanten alltså. medan mitt liv ångar på är det precis som marken under mina fötter blir mindre, snart kommer jag få att balansera fram för att inte trampa fel. det suger.
igår gick idioten igenom min avdelning btw, hoppas han gör det igen. då ska jag skvallra.

1 kommentar:

mira sa...

Du är stark , vacker och den finaste människan jag känner.

Vi finns här för dig, ALLTID